Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Bakgrund: NÀr en mÀnniska drabbas av sjukdom blir Àven de anhöriga berörda. AnhörigvÄrdares hjÀlpinsatser till nÀrstÄende har fÄtt en allt större betydelse för vÄrden och omsorgen av Àldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvÄrdare i form av information, rÄdgivning och undervisning Àr det betydelsefullt att öka förstÄelsen för hur anhörigvÄrdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssÀtt och baserades pÄ kvalitativa studier.

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

I LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebÀr att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvÀrderas och utvecklas för att frÀmja barnens lÀrandeutveckling. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀnde vi oss av 23 enkÀter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att fÄ en klarare/djupare bild om hur förskollÀrare förhÄller sig till dokumentation sÄ intervjuades tvÄ förskollÀrare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men pÄ olika sÀtt. Samtliga förskolor Àr eniga om att de dokumenterar för barnen, sig sjÀlva, förÀldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och bÄda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Slöseri Àr ett stort problem pÄ byggarbetsplatser. Ett koncept dÀr minimering av slöseri Àrcentralt Àr Lean-manufacturing. Detta arbetes syfte var att utreda hur förbÀttringsarbeteanvÀnds pÄ byggarbetsplatser. De befintliga systemen för förbÀttringar analyserades ochförslag till förbÀttringar gavs.Genom intervjuer undersöktes hur förbÀttringsarbete sker pÄ byggarbetsplatser.Egenkontroller och arbetsberedningar anvÀndes som kvalitetsarbete pÄ arbetsplatserna. Detvisade sig att de inte har nÄgot system för förbÀttringsarbete.

Vi har i vÄr rapport belyst att det inte finns nÄgon nationell utbildningsplan för utryckningsförare och att det inte finns nÄgot systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt att samla information runt faktorer som haft avgörande betydelse vid olyckor. Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds idag för att samla information baserar sig pÄ att kunskap förmedlas, muntligt inom personalen, lokalt pÄ myndigheterna. Vi har i rapporten föreslagit att man inom polisen inför en nationell utbildningsplan och att man Àven inför nationell statistik över olyckstillbud med polisens fordon för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för en enhetlig utryckningsförareutbildning i likhet med den nationella bastaktiken. I bakgrunden har vi försökt ge lÀsaren insikt i de undantagsregler som gÀller förare av polisfordon under yrkesutövning och dÀrmed ge lÀsaren en insyn i Àmnet. Syftet med rapporten har varit att undersöka om man frÄn utbildningshÄll tar lÀrdom av olyckor som skett med polisfordon och belyser man de faktorer som varit av betydelse nÀr man utbildar utryckningsförare.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur kemikalier hanteras ombord pÄ en svensk passagerarfÀrja. FrÄgestÀllningarna koncentrerades pÄ produkt- och metodval, kommunikation och tillÀmpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besÀttningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besÀttningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna pÄ dÀcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att pÄverka arbetssituationen vad gÀller hantering av kemikalier till skillnad frÄn informanten pÄ intendenturavdelningen som enbart hade begrÀnsad möjlighet att pÄverka.

Demenssjukdomar gÄr inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsÀttningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i frÄga samt nÀrstÄende. I vÄrt samhÀlle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslÀngd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilka sÀtt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgÄngspunkt i systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrÄn sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, dÀr artiklar bÄde utgick ifrÄn kvalitativa samt kvantitativa studier.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

En uppfattning som rÄder pÄ Kvarnsvedens Pappersbruk, hÀdanefter förkortat KP, Àr att nyckeltalen som finns idag Àr för mÄnga, för svÄra att sÀtta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsstÀllande struktur. Detta bidrar till svÄrigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och fÄ nödvÀndiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, Àr ett ledningsverktyg för strategisk styrning som gÄr ut pÄ att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

VÄr uppsats har haft tvÄ huvudsyften, dels att jÀmföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar pÄ sin hemsida gÀllande vÄren 2010 mot vÄr egen kundnöjdhetsundersökning, samt Àven att beskriva sÀkerhetsarbetet som har Àgt rum inom trygghetsavdelningarna pÄ SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hÀvdar att kundnöjdheten bland resenÀrer stÀndigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjÀlp av egna frÄgor sÀkerstÀlla om resenÀrer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förÀndringar inom sÀkerheten, renheten och tidshÄllningen. Författarna har anvÀnt sig utav ett antal olika modeller om tjÀnstekvalitet sÄsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lÀrande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försÀkra sig om att vi har valt samma tillvÀgagÄngsÀtt har den intervjuande gruppen anvÀnt sig utav samma enkÀtunderlag som SL överlÀmnar ute bland resenÀrer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktÀr och sjÀlva enkÀtundersökningen bar spÄr av kvantitativt inslag.

Min mÄlsÀttning med denna uppsats har varit att forska kring hur kortvÄgsradion kan öka rörligheten pÄ svenska förband i utlandsstyrkan. Inledningsvis har jag definerat vad jag menar med manöverkrigsföring, uppdragstaktik, de sex grundlÀggande förmÄgorna och radio. Jag har intervjuat individer som varit pÄ enheter som rört sig i terrÀngen i Afghanistan och Kosovo. Jag har sedan diskuterat kring hur man kan öka rörligeheten genom att anvÀnd sig av uppdragstaktik och kortvÄgsradion. Jag har jÀmfört ledningsÀtt och radioanvÀndande mellan Afghanistan och Kosovo och dragit slutsatser frÄn detta.En av slutsatserna som har dragits ur uppsatsen Àr att det Àr rÀckvidden som möjliggör en högre rörlighet genom att enheterna inte blir styrda till att hÄlla sig inom t.ex.

En god vÄrd i livets slutskede stÀller stora krav pÄ personalen. Det krÀvs kompetens pÄ flera omrÄden och en kreativ förmÄga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrÄn ett holistiskt perspektiv. Dessa sÀrskilda omstÀndigheter kan ge upphov till mycket tankar och kÀnslor hos omvÄrdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vÄrd. En litteraturstudie genomfördes.

Min uppsats har som syfte att belysa könsuppfattningar i en förskoleklass. Under studien har ett förbÀttringsomrÄde identifierats och könskillnader mellan könen noterades. Hur hanterar förskoleklassen pojkar och flickor utifrÄn deras kön och hur jobbar förskoleklasslÀrare för att minska könsstereotyper? Centrala frÄgor var att identifiera könsrollsmönster i förskoleklassen framtrÀder, jÀmstÀlldhetsarbetet i förskoleklassen och framtrÀdande av könsstereotyper. I dag ses det oftast som sjÀlvklart i Sverige att förskoleklasser arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor enligt förskoleklassens lÀroplan och att förskoleklasser skall försöka utmana könsstereotyper.