AbstractThe dynamic environment means that organizations always faces new challenges. There are various factors which could affect the process of change thus the purpose of this investigation is to research into the key values of organizational changes. We have done an in-depth research about a planned and ongoing process of change in the organization HEM. The aim is to investigate how knowledge and learning are spread among the staff in the company before and during changes. Also further investigation has been made to study the communication between management and employees through the changes. This report includes seven individuals with different working positions within the organization.

Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.

Kvalitet Àr viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrÄgan pÄ produkterna ökar, d.v.s. kvalitet Àr lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I mÄnga av dagens branscher rÄder hÄrd konkurrens och dÀr har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnÄ lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnÄr man dÄ kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll pÄ sjÀlva produkten och kasserar de produkter som inte hÄller mÄttet.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att systematiskt inventera olika sÀtt att förÀndra en grundmelodi i standardlÄtar inom jazzen. Jag har transkriberat inspelningar av jazztrios ledda av pianisterna Bill Evans och McCoy Tyner och analyserat hur de förÀndrar grundmelodier inom jazzen. Jag har systematiserat melodiska och rytmiska förÀndringar i kategorier och underubriker. Resultatet av forskningen Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som underlag för konstruktion av undervisningsmaterial. Arbetet innefattar Àven egna inspelningar..

Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.     Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.

Intresset för uppsatsens Àmne vÀxte fram under författarens praktik pÄ SDF VÀstra Hisingens HR-kontor dÀr enhetscheferna visade tecken pÄ att ha otillrÀckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet Àr implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen samt vilka faktorer som pÄverkade implementeringen mest. Syftet genererade frÄgestÀllningarna "Hur vÀl Àr det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen?" och " Vilka faktorer pÄverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan pÄverka hur vÀl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa anvÀndes totalt Ätta stycken faktorer för att kunna analysera hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos enhetscheferna och vilka som pÄverkade implementeringen mest. Metod: För att fÄ fram ovanstÄende anvÀndes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkÀt (se Bilaga 1).

Syftet med denna komparativa, enkÀtbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lÀrares prestationer hos skolledare i nÄgra skolor i Sverige och pÄ nÄgra internationella skolor. I litteratur-genomgÄngen gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvÀrderingsprocess och jag placerade in lÀrarutvÀrdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lÀrarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesÀttning (pÄ de skolor dÀr lön/anstÀllnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsÀttningar för utvÀrdering av lÀrare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lÀrarutvÀrdering pÄ skolor. UtifrÄn dessa stÀllde jag upp tvÄ utgÄngspunkter, vilka jag avsÄg att utvÀrdera genom denna enkÀtundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/vÀrdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lÀrares individuella prestationer och att skolledarna pÄ de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvÀrdering av lÀrarnas arbete.

SamhĂ€llets utveckling i kombination med förĂ€ndringar inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ökar risken att drabbas av en allvarlig hĂ€ndelse. HĂ€lso- och sjukvĂ„rden mĂ„ste dĂ€rför anpassas för att kunna hantera situationer med ett stort skadeutfall, i samma utstrĂ€ckning som en ovĂ€ntad minskning av tillgĂ€nglig kapacitet, till exempel vĂ„rdplatsbrist. Genom att hitta svagheter i verksamheten sĂ„ ökar möjligheterna att Ă„tgĂ€rda dessa och dĂ€rmed förmĂ„gan att kunna upprĂ€tthĂ„lla de ordinarie mĂ„len för vĂ„rd och behandling av patienter vid en allvarlig hĂ€ndelse. Syftet med denna studie var att utveckla och testa en arbetsmetod för att systematiskt kunna analysera och utvĂ€rdera katastrofmedicinsk beredskap, samt identifiera, orsaksbestĂ€mma, Ă„tgĂ€rdsanalysera och mĂ€ta förmĂ„gan att hantera de för Landstinget i Östergötland (LiÖ) vĂ€sentliga omrĂ„dena av katastrofmedicinskt beredskap. För detta Ă€ndamĂ„l utvecklades en arbetsmetod genom att kombinera en av Katastrofmedicinskt Centrum skapad strukturmall med den metod som PatientsĂ€kerhetsenheten inom LiÖ anvĂ€nder sig av vid riskanalyser.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

Aims The aim of this study was to investigate how personnel within food control are regarded from different perspectives and to find the answers to the sub questions:- what is included in the profession of food control?- what are the requirements for personnel within the profession of food control?- how is the profession perceived from different perspectives?- how do personnel within the profession of food control estimate their psycho social working conditions?Method The study included 68 individuals (34 female and 34 male) and was conducted via observations, web-based surveys and survey-based interviews. Conclusion - The study was feasible.- The overall goal of the study as well as the research questions were answered to and contributed to clarify what is included in the profession of food control. - Quality measures should be implemented to greater extent within the development of the national food control system..

Enligt arbetsmiljölagen mÄste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den nÀrmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete dÄ ledarskapet pÄverkar gruppens intresse för förbÀttring av arbetsmiljön. I en kommun i vÀstra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgÄr ifrÄn en enkÀt som samtliga kommunanstÀllda besvarat. FörÀndringsarbetet har sedan utgÄtt ifrÄn resultatet dÄ en strukturerad metod tillÀmpats för att förbÀttra aktuella problemomrÄden.

Stora Enso Skoghall Àr en industri belÀgen pÄ Hammarö utanför Karlstad. PÄ industrin görs en sjÀttedel av all vÀrldens vÀtskekartong. Sedan lagen om skydd mot olyckor tillkom har företaget utövat olika former av brandskyddsarbete. Under Ären har arbetet blivit bÀttre och bÀttre men det finns fortfarande delar som behöver ses över. Att delar av det dokumenterade brandskyddet inte Àr fullÀndat, Äterkopplingen till brandskyddsavdelningen efter genomförd rond Àr knapphÀndig och att delar av personalen med brandskyddsansvar kÀnner att de vill ha lite mer utbildningar Àr nÄgra av de punkter som fortfarande Àr bristfÀlliga.