När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Hans Nilssons Åkeri AB är ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar främst gods från Lantmännen, betongväggar och hus. Företaget har tio anställda, utöver arbetsgivaren, varav en är transportledare. Studiens syfte var att kartlägga det systematiska arbetsmiljöarbetet på Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundläggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkäter, utgjorde grunden till åtgärdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.

Informationssäkerhet är ett mer aktuellt ämne än någonsin. Media rapporterar löpande om olika störningar, orsakade av både tekniskt haveri, mänskliga misstag samt sabotage. Stora förändringar har skett de senaste tjugo åren vad gäller teknik, genomloppstid för produkterna och bemanning. Att skydda sin strategiskt viktiga information borde vara viktigare än någonsin, för att skapa trovärdighet, undvika produktionsavbrott och undvika ekonomiska bortfall.Tidigare forskning har bidragit till att beskriva modeller för hur man skall arbeta för att öka informationssäkerheten inom en verksamhet. Kartläggningar har också gjorts över situationen i offentliga verksamheter, storföretag och hemmiljö.Syftet med detta examensarbete är att fylla den lucka som finns och beskriva hur situationen ute i tillverkande småföretag ser ut idag.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav på att arbetsmiljöarbetet ska organiseras på ett systematiskt sätt inom alla verksamheter som sysselsätter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmärksammats i detta arbete är att det oftast fokuseras på åtgärdandet av problem istället för att arbeta förebyggande, att det finns en otillräcklig integrering av arbetsmiljöfrågor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dålig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska råd på hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlätta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag på eventuella förbättringar.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att använda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjälp av vattenfallsmetoden. Fokus på detta arbete ligger förutom själva utvecklandet av registret också på dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker också svara på om denna modell är lämplig att använda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar också upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid användandet av denna modell..

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsiktenär att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hurelever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjudain elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är attundersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan ochlärande främjas.

Detta examensarbete beskriver en utvärdering och sammanställning av hur företaget Sh bygg, sten och anläggning AB för tillfället arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar även övergripande upp frågor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville få reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmän bild av det arbetet skapas och analyseras.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade.

The world is changing and the business context is no exception. One of the clearest tendencies is a tougher business climate with harder competition due to increased international trade and the expansion of the e-business. At the same time the customers are becoming more sophisticated and demanding. The last decades have also meant that tougher and more frequent demands are being aimed at the businesses from a wider variety of stakeholders; demands regarding how environmental issues, social responsibilities and business ethics should be dealt with. All of the above have driven companies towards implementation of different management systems to be able to cope with the demands as well as to ensure that these issues are being dealt with in an efficient and effective manner.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under våra studier har vi läst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa är ofta i litteraturen beskrivna utifrån de större företagens synvinkel men sällan står det något beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. Våra forskningsfrågor är:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? Använder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjälpa till att förbättra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsätt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.