Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värderingar kan användas som styrmedel och dessutom klarlägga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vår undersökning ta reda på vilken funktion värderingarna har på ett företag och dessutom undersöka hur de anställda på företaget upplever användandet av värderingar. Eftersom syftet med undersökningen är att öka vår förståelse för fenomenet värderingar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studien är gjord på ett företag i tjänstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, där en av intervjuerna hölls med en representant från Ledningen. Genom att diskutera och resonera kring ämnet värderingar har respondenterna hjälpt oss att svara på våra frågeställningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vårt insamlade material.

Syfte: Att öka kunskapen kring fenomenet företagskedjor med synlig produktionsprocess, specifikt coffee shop branschen. Detta genom att analysera hur väl budskapet från ledning når fram till konsumenten i just denna typ av organisation. Även hur god fallföretagets corporate reputation är, dvs. kopplingen från identitet till image, kommer vidare att framkomma samt vad detta kan innebär för företaget. Metod: Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ undersökning av ett fallföretag, Espresso House, som ska vara ett gott exempel på en kedja med synlig produktionsprocess.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmål? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar Ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna..

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad Ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Organisatoriska förändringar medför ofta att osäkerhet uppkommer bland de anställda. Om osäkerheten är stor kan det leda till starkt förändringsmotstånd som i sin tur kan resultera i att förändringen blir misslyckad. Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur Ledningen i en större organisation kan reducera osäkerhet, som kan uppkomma bland de anställda, vid en företagsförändring genom att använda informationsteknologin (IT) som kommunikationskanal. En studie har genomförts på Norrbottens läns landsting (NLL) där man har erfarenheter av IT i förändringsarbetet. En av slutsatserna som kunde dras av detta var att IT kan nyttjas för att reducera osäkerhet bland de anställda.

Ecocitrus är en samrötningsanläggning för produktion av biogödsel och är belägen i Brasiliens södraste delar. På senaste tiden har Ledningen till Ecocitrus fått upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anläggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgått ifrån frågeställningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lämpligt att uppföra en biogasproduktionsanlägning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och även att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbränsle.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur Ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan Ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av Ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Vårt syfte med uppsatsen är att öka vår förståelse för förändringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mått och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det väsentliga är att undersöka hur personalen mottagit förändringarna. Det undersökta företaget har inte infört förändringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom ämnet. Det kan ha påverkat de anställdas mottagande av förändringen.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta Ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och Ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att Ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ?Distansgatan 7? önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förändring?. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen.