SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med Ledningens syn på personalens hälsa.För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?Hur ser Ledningen på personalens upplevda hälsa?Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?Hur upplever personalen sin hälsa?Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?MetodVi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. AnLedningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för Ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att Ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Problem: Teorin beskriver att mellanchefers situation kan vara problematisk i och med att de styrs både upp- och nerifrån vilket kan leda till en viss osäkerhet i deras ledarskap. Då deras roll går ut på att de ska vara lojala mot både Ledningen och medarbetarna befinner sig mellancheferna i en klämd position Deras position har förändrats från att tidigare ha besuttit rollen som den högre Ledningens andra hand till att idag vara själva kärnan i verksamheten. De anställda ser sin närmaste chef som ett arbetsgivarombud samtidigt som Ledningen ser sin underordnade chef som sin närmaste länk till personalen. Mellanchefers position kan uppfattas som utsatt då de ska förmedla Ledningens budskap neråt till medarbetarna. Detta kan leda till att det existerar en osäkerhet i och med att det ställs flera krav på mellanchefer.

Under inLedningen av 2000-talet hamnade det svenska näringslivet i ordentligt stormväder efter ett antal uppmärksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för näringslivet från allmänheten påbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup från de åren kan man utläsa att ersättningarna till Ledningen var den enskilda faktor som påverkade förtroendet för bolagsLedningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie på huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förändring av ersättningarna till Ledningen.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan Ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Värderingsstyrning är ett styrsätt som har vuxit fram under de senaste årtiondena. För att värderingsarbetet i en organisation ska fungera enligt Ledningens önskemål krävs det att organisationer arbetar med värderingarna på ett tydligt sätt, förmedlar dessa till medarbetare och låter värderingarna bli en naturlig del av verksamheten. Värderingarna måste integreras väl i det dagliga arbetet och Ledningen måste själva leva efter värderingarna för att medarbetarna ska kunna ta till sig dessa och agera på det sätt som Ledningen önskar. Värderingsstyrning är ett sätt för organisationer och företag att söka nya vägar till lönsamhet och framgång och därmed skapa attraktivitet på marknaden. Området är dock relativt outforskat.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur Ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsLedningen motiverar deanställda och hur de anställda ser på Ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att Ledningenförsöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Detvisade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönenoch arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen.

ABSTRACTTitel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om Ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen.

SammanfattningTitel: Torsbergsandan ? Kultur och motivationNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har använt oss av i vår uppsats är kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte kräver några beräkningar eller siffror utan snarare förståelse förmänniskors handlingar. Hermeneutiken lämpar sig väl i vårt arbete. Vårt ämne handlar omledarskap och kräver många tolkningar vilket är en del av hermeneutiken.

Bakgrund:Motivation handlar till grunden om en önskan att vilja förbättras eller förändras och kan därmed beskrivas som en kemisk process i kroppens egna belöningssystem och om arbetet i sig är tillfredsställande så ökar motivationen. Den inre och yttre motivationen skiljer sig åt, genom att den inre kommer från ens egen vilja att åstadkomma något och den yttre från ett utomstående förhållande, exempelvis genom ökad lön eller en befordran. Motivation kan ses som en riktning och intensitet i ens strävan att åstadkomma något och det kan ske av två orsaker, att själv vilja det eller att andra vill, men även ses som ett temporärt tillstånd. Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Nybro Transport AB motiverar sina medarbetare för att uppnå företagets gemensamma mål, samt vad som enligt medarbetarna motiverar dem. Metod:I uppsatsen har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med både primär- och sekundärdata, genom att arbeta efter det abduktiva arbetssättet.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen Ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvärvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgångar. En goodwillnedskrivning påverkar inte företagens kassaflöden, som är en viktig faktor vid investerares värdering av företagen, men visar på att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. När goodwill nedskrivningstestas är det flertalet subjektiva bedömningar från Ledningen som kan ha en stor påverkan på slutresultatet, då regelverket lämnar utrymme för osäkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istället för att årligen skrivas av planmässigt kan även innebära problem för revisorer då beräkningen av verkligt värde kan vara komplext inom vissa områden. Uppsatsens problemformulering är; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svårigheter gällande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrån ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur Ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.

Under senare år har allt fler företagsskandaler uppmärksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för whistleblowers och de har fått en alltmer framträdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. Vårt syfte med uppsatsen är att få en bild av dessa whistleblowers. Vi vill även ta reda på om de i viss mån ersatt revisorernas arbete när det gäller att avslöja bedrägerier. Vi har med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i ämnet och intervjuat whistleblowers som på olika sätt visat civilkurage.