Uppdragstaktiken har under mÄnga Är varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vÄr MilitÀrstrategiska doktrin frÄn 2002 sÀger att vi ska tillÀmpa ochsom mÄnga av oss officerare, pÄ olika nivÄer anser sig tillÀmpa. Min erfarenhet frÄnFörsvarsmakten visar att vi inte alla gÄnger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lÀr. Detta mÄste bero pÄ nÄgonting och syftet med uppsatsen Àratt undersöka huruvida det svenska sÀttet att tolka uppdragstaktik mÄste omformuleras ochinom vilka Àmnen uppdragstaktik ska utbildas i med hÀnsyn till andra förÀndringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frÄgor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillÀmpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna pÄ en samstÀmmig syn att det behövs bÄdeklargöranden och Àndringar inom den militÀra utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstÄ och tillÀmpa uppdragstaktik pÄ ett optimalt sÀtt.

Problem: Ett flertal faktorer har lett till att strategiska allianser har blivit ett vanligt sÀtt för företag att anskaffa de resurser som företaget saknar för att lönsamt kunna bedriva sin verksamhet. Den diskussion som förs pÄ omrÄdet belyser tydligt alla de fördelar som existerar och kan erhÄllas genom att ingÄ strategiska allianser med andra företag. Dock sÀger statistiken att vÀldigt mÄnga strategiska allianser inte uppfyller sitt syfte och att det Àr vanligt att de upplöses redan ett par Är efter bildandet. Anledningarna till varför sÄ mÄnga strategiska allianser fÄr problem kan inte tillskrivas en ensam faktor utan mÄste ses ur ett bredare perspektiv. I uppsatsen analyseras vad som krÀvs för att strategiska allianser ska lyckas utifrÄn de förutsÀttningar som kultur, ledning, kunskap och organisatoriskinlÀrning stÀller upp.

OrganisationsförÀndringar Àr nÄgot som sker dagligen inom organisationer. Vid större organisationsförÀndringar uppstÄr det ofta personalrelaterade problem som organisationsledningen mÄste ta hÀnsyn till. En av de största förÀndringarna en organisation kan genomgÄ Àr en sÄ kallad fusion, nÀr en organisation gÄr ihop med en annan. Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare med fusioner mellan lÀrosÀten.Författarnas syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka personalrelaterade problem som kan uppstÄ nÀr tvÄ lÀrosÀten med olika förutsÀttningar gÄr samman genom en fusion. Detta har gjorts med hjÀlp av av en fallstudie.Resultatet av undersökningen visar att kontinuerlig information frÄn ledning till personal Àr av yttersta vikt för att i största möjliga mÄn undvika och dÀmpa personalrelaterade problem.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Sammanfattning Författare: Ann-Sofie Hjalmarsson och Judith Rodriguez Handledare: Leif Edvinsson Examinator: Christer Kedström Kurs: Magisterkurs i Strategisk ledning Nyckelord: Intellektuellt kapital, miljöpsykologi, hjÀrnan, hjÀrnergonomi. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka insikten för hur man genom strukturkapitalet, i det hÀr fallet kontorets design, kan förstÀrka humankapitalet. Vi avser ta fram en ?tankeram" med de element vi har funnit betydelsefulla. Metod: Vi har anvÀnt oss av abduktiv kvalitativ metod.

AimThe purpose was to make researches into and illustrate how the leadership looks like at sporting event, concerning human communication.The following issues have been treated: What is characteristic for leadership during a sporting event? What does communication look like within the managerial? What kind of problems appears or can appear on account of defective communication at sporting event.MethodThe method being used is qualitative, based on interviews with three group leaders and one project leaders, all working for a summertime sporting event. As a form of basis a search for existing literature and articles on this subject were accomplished. The selection was made after having consulted a person of proportionately high station, active at the invested sporting event.ResultsAs a result of the essay, I have brought out, that leadership is different from group leaders and project leaders. Their difference in assignment demands different leadership, and that explains the occasion.

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhÄllit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete Àr att ta fram faktorer som pÄverkar luftburna förband, vad gÀller deras förmÄga till rörlighet pÄ marken. Detta för att ge en ökad förstÄelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som anvÀnds för insamling Àr litteratursökning. TvÄ frÄgestÀllningar har behandlats; Vilka faktorer pÄverkar den grundlÀggande förmÄgan rörlighet hos luftburna förband? samt vad sÀger styrdokumenten om förmÄgan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?UtifrÄn mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fÄtt fram att följande faktorer pÄverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvÀrnsvapen) underrÀttelser, skydd, materiel/utrustning samt underhÄll..

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om klassmotsÀttningar och kraftig försÀmring av levnadsförhÄllandena kan antagas vara en tÀnkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spÄras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsÀttningsteori anvÀnts. Denna pekar pÄ att i tider av hÄrdnade motsÀttningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgÄng av bakgrunden till splittringen nationellt och pÄ lÀnsplanet görs för att sÀtta in splittringen i sitt sammanhang. DÀrefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under Ären 1905-1917.

Denna uppsats Ă€r skapad Ă„t företaget Chaos Paintball som Ă€r ett eventföretag som bedriver verksamhet i fem olika stĂ€der i VĂ€rmland och i Örebro.Företaget har under de senaste Ă„ren vĂ€xt kraftigt och behöver nu svar pĂ„ vilken marknadsföring som Ă€r den bĂ€sta för just detta företag. Syftet med uppsatsen Ă€r sĂ„ledes att konkret ge rĂ„d om vilken sorts marknadsföring Chaos Paintball bör anvĂ€nda sig av för att nĂ„ ut till de mĂ„lgrupper som företaget önskar att ha. Men Ă€ven att visa pĂ„ vilka förĂ€ndringar företaget bör göra i sin organisation pĂ„ grund av detta.För att kunna fĂ„ svar pĂ„ detta har vi anvĂ€nt oss av enkĂ€tundersökningar med tidigare kunder, insamlad kvantitativ data frĂ„n företaget som analyserats pĂ„ ett mer djupgĂ„ende och kvalitativt sĂ€tt och intervjuer med företagets ledning. Detta tillsammans med de befintliga teorierna som vi anvĂ€nder oss av Ă€r grunden i denna uppsats.VĂ„ra slutsatser Ă€r bland annat att företaget bör Ă€ndra sin nuvarande traditionellamarknadsföring mot mer tjĂ€nsteinriktad marknadsföring. Men Ă€ven att företaget bör sĂ€rskilja marknadsföringen beroende pĂ„ vilka kundgrupper de marknadsför sig mot.

TitelVem Ă€r JanDirekt? ? en studie av en intranĂ€tbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVĂ„rterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien Ă€r att analysera funktionen JanDirekts utformning och anvĂ€ndbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkĂ€tstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkĂ€tundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som stĂ€llt frĂ„gor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrĂ„n enkĂ€tsvaren kan vi med en relativt stor sĂ€kerhet sĂ€ga att JanDirekt har pĂ„verkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frĂ„gor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad pĂ„ kĂ€nslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som anvĂ€nder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder pĂ„ att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avstĂ„endetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta Ă€r positivt instĂ€llda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda pĂ„ att den har potential att förbĂ€ttrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

This study is about organizing major sporting events. Sporting events? numerous positive outcomes for the hosting region has resulted in a growing number and size of sporting events globally. The aim of this study was therefore to provide further knowledge about how organizations in major sport events practically and strategically operate and how processes related to organization and leadership can contribute to the success of the event. The study focuses the context of a Swedish national multi-sport event hosted and held by three different cities, three different years.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.