Närstående bör erbjudas närvaro vid hjärt- lungräddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvårdssjuksjuksköterskor inte vana vid närståen-des närvaro men en attitydförändring har enligt flera studier påbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans tankar om att ha närstående närvarande vid hjärt- lungräddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalysen. Två intensivvårdssjuksköterskor, som arbetar på en intensivvårdsavdelning på ett länssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osä-kerhet och olust inför att ha med närstående vid hjärt- lungräddning.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) är ett begrepp som syftar på fenomenet att människor, däribland sjuksköterskor, som arbetar med människor, kan drabbas av en slags professionell utbrändhet. Utbrändheten uppstår i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillståndet följer ett klassiskt stressmönster. Arbetsomständigheter, vissa personlighetsdrag såsom hög empatisk förmåga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF är, vad det orsakas av och hur tillståndet kan lindras och motarbetas.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Denna rapport behandlar min VFU-period på PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad på rondellbygget på Mullberget i Skellefteå, där jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var många stora projekt förutom själva rondellbygget, t.ex. omdragning av Skellefteås huvudmatning av fjärrvärmekulvert och omdragning av en ø 800 dagvattenledning på ca: 100 m.

Syftet med vår uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers ställningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag är utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgått från tre olika etikläror och dessa är: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan härledas ur alla tre etikläror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos ägarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anställda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har däremot varit svårare att härleda..

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rätt kultur. För att besvara frågan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar på områdena kroppsspråk och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem är influerade av japanskt kroppsspråk och fyra är influerade av amerikanskt kroppsspråk. Dessa animationsklipp utvärderades sedan genom en kvalitativ underöksning där det visade sig att de animationer vars rörelser är influerade av japanskt kroppsspråk var lättast att känna igen..

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.