Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Motivation för ledarskap styrs av vÀrderingar, personlighet och tro pÄ sin förmÄga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog frÄn en mellansvensk högskola, dÀrav 54 mÀn, 90 frÄn socionomprogrammen, 72 frÄn det internationella businessprogrammet och 30 frÄn tvÄ ingenjörsprogram.  De besvarade en enkÀt bestÄende av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Syftet med uppsatsen Ă€r att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen pĂ„ Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation pĂ„ arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer ocksĂ„ belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sĂ€tt att motivera och medarbetarnas svar pĂ„ motivation varit relativt jĂ€mna för att jĂ€mföra. BĂ„da parterna anser att kommunikationen men frĂ€mst gemenskapen Ă€r viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glĂ€dje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstĂ€rks.

MÄnga kÀnda teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken Àr viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till vÀlmÄende pÄ arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning Àr viktiga faktorer för individens trivsel och motivation pÄ arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades Ätta medarbetare om motivation och trivsel inom vÄrdyrket och syftet var att se om anstÀllningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende pÄ anstÀllningsstatus.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

Alla mÀnniskor behöver aktivera sig fysiskt och motionera pÄ ett eller annat sÀtt. Men för att kunna motionera krÀvs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation gÄr att dela in i framförallt tvÄ former, det Àr inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar pÄ Friskis & Svettis.

This qualitative study aims to investigate some secondary school teacers' attitudes to and experiences of motivation in their second language classrooms. Through qualitative interviews with five teachers some different perspectives on motivation and its function in second language acquisition have come to light. First, motivation is seen as something important and some teachers tend to distinguish between intrinsic and extrinsic motivation. Those who do so tend to value intrinsic motivation more highly. Secondly, teachers believe they can affect students' levels of motivation.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

?Motivation is the desire within a person causing that person to act? (Mathis & Jackson, 2009, p. 24). Motivation is what makes people act. Lately a tool to create more motivation called Gamification has been more and more popular to use. This study is focusing on the subject motivation and also how gamification can be used as a tool to get more of that.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anstÀllda att leva upp till varumÀrkeslöftet Àr ostrukturerad. Forskare anvÀnder olika nÀmnare för att beskriva vad som motiverar anstÀllda men det saknas forskning som sammanstÀller och ger en strukturerad bild av Àmnet. DÀrför Àr det nödvÀndigt att systematisera nÀmnarna för att strukturera den befintliga forskningen.Syfte Syftet med studien Àr att systematisera de nÀmnare som driver anstÀlldas motivation att leva upp till varumÀrkeslöftet.ForskningsfrÄga Hur kan nÀmnarna som driver anstÀlldas motivation att leva upp till varumÀrkeslöftet systematiseras?Metod Studien bestÄr av en tvÀrsnittsstudie av anstÀlldas motivation att leva upp till varumÀrkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod dÀr kvantifierbar data samlades in med hjÀlp av enkÀter.Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nÀmnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna sjÀlvstÀndighet, delaktighet, ledarskap och bekrÀftelse.