I en allt mer globaliserad värld är det nödvändigt att människor kan och har förmågan att jobba i andra länder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krävts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lärt sig av sina erfarenheter under den här tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin har skett på ett av Sveriges största företag som nämns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare är bl.a. förmågan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansåg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stärkts både i yrkeslivet och i det privata..

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns någon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det någon skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.

Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus på skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vår utbildning på Institutionen för Konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel på ledarskap från verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssätt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel från verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjälp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en längre tid tillbaka men trots det är ämnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas några direkta svar på om det finns några skillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende på ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjälp av intervjuer där tio personalchefer (fem män och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrågades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

Anställda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervärdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhändigt konstruerad ?tonåringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur är faktorer som på ett framgångsrikt sätt kan komplettera ovan nämnda ledarskap..

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..