Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser pÄ begÄvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning dÀr 10 pedagoger frÄn lÄg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor frÄn olika lokalitet. Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det verkar finnas en allmÀn okunskap kring begreppen sÀrbegÄvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrÄgar mer kunskaper inom. Denna aspekt Àr av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnÄ sitt motto om att vara "en skola för alla"..

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leadersÂŽ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 Àr det lag i Sverige pÄ att det ska serveras nÀringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsÀttningar för eleverna, till exempel tidpunkten för mÄltiden och trivseln i skolrestaurangen, sÄ att de gÄr och Àter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivÄn i skolrestaurangen pÄverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgÄ ifrÄn the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till mÄltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön pÄ sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre skolor i en kommun i norra Sverige. EnkÀten bestod av 14 frÄgor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av tvÄ svenska politiker vad gÀller förÀldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen pÄ teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier pÄ mÀn, inklusive teorier frÄn svenska forskare sÄsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om förÀldraförsÀkringen och mÀn. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger pÄ en manlig norm, men att förÀldraskapet bygger pÄ en kvinnlig norm, dÀrav Àr det av intresse att se hur den manliga normen förÀndras eller samverkar med förÀldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes dÀrför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, tvÄ rikskÀnda politiker som bÄda blivit förÀldrar inom en ganska nÀra tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur förÀldraskapet ska moderniseras eller frigöras frÄn traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till förÀldraskapet, samt att det förekommer tvÄ tydliga diskurser i ÀmnesomrÄdet..

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.