Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Denna rapport behandlar hur framstÀllningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens SamhÀlle" med hjÀlp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har Àven format framstÀllning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framstÀllningen av de bÄda könen, dÀr manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriÀrer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfÀr sÄ som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriÀrvÀg fram till den ledande positionen framstÀll som mindre naturliga..

En skola för alla Àr en plats dÀr alla elever ska kunna kÀnna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jÀmstÀllt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer nÀr det gÀller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger frÄn en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frÄgestÀllningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien pÄvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Syftet med undersökningen Ă€r att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna anvĂ€nds i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn pĂ„ de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har Ă„tta pedagoger intervjuats frĂ„n fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag Ă€r positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att fĂ„ vara delaktiga och kreativa i sin lĂ€randeprocess. Resultatet visar Ă€ven pĂ„ att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan pĂ„ elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde pĂ„ olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

Resultatet visar att det finns en bred syn pÄ hÀlsobegreppet och mÄnga olika sÀtt för att arbeta hÀlsofrÀmjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro pÄ att det hÀlsofrÀmjande arbetet i skolan gynnar lÀrandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete gynna elevernas hÀlsa Àven utanför skolan..

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor: 1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll? 2.

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Syfte: Syftet Àr begreppsutvecklande dÀr vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kÀnnetecknas av hierarki och standardisering Àr kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyrÄkrati.Metodik: Vi har anvÀnt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptÀckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar. IstÀllet för kreativitetanvÀnds utveckling och förbÀttringsarbete, nÄgot som stÀndigt Àr i fokus.Ledarskapet försvÄras av sin uppgift att skapa ett klimat dÀr idéer frÄnmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna pÄ LÀnssjukhuset iKalmar mÄste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna fÄ medarbetarna att vara kreativa.

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.

Handledare: Urban Ask.

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today?s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market.

Att vara en ledare Àr en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hÀlso- och sjukvÄrd stÀller stora krav pÄ sjuksköterskors förmÄga att leda omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvÄrdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nÀtet och leva upp till förvÀntningar.