Att alla elever fÄr studera tillsammans pÄ lika villkor kan ses som en sjÀlvklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever Àr det inte sÄ enkelt. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur förÀldrarna ser pÄ barnets utveckling och lÀrande. Fokuseringen handlar om att fÄ en inblick i deras tankar om inkludering.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.

Magisteruppsats som utvÀrderar samverkan mellan skola, socialtjÀnst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbÀttra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer och observationer..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssÀtt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien Àr en utvÀrdering pÄ individnivÄ av hur arbetssÀttet pÄverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades dÀrefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssÀttet, delvis pÄ grund av hur pengarna satsades, men det framfördes Àven kritik betrÀffande innehÄllet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:28.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Studien syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skola och socialtjÀnst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte Àr Àven att kartlÀgga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlÀttar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjÀnst?2.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Denna uppsats syftar till att analysera pĂ„ vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvĂ€rdegrund och arbete mot krĂ€nkande behandling, utifrĂ„n en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r grunden till uppsatsens syfte:?PĂ„ vilka argument grundar skolan sin mĂ„lsĂ€ttning och likabehandlingsplan??Hur prĂ€glas skolans vĂ€rdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hĂ€nvisar skolan till i sina dokument??Är innehĂ„llet i dokumenten förenligt med den aktuella lĂ€roplanens vĂ€rdegrund??Hur framtrĂ€der konsekvenserna av förĂ€ldrars rĂ€tt till att vĂ€lja utbildning i dokumenten?Den metod som har anvĂ€nts Ă€r en systematiserande kvalitativ textanalys med mĂ„let att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstĂ„ det viktigaste i texternas innehĂ„ll.Resultatet visar att dokumenten Ă€r prĂ€glade av kristna vĂ€rderingar men Ă€ven demokratiskavĂ€rderingar som Ă€r förenliga med den aktuella lĂ€roplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgĂ€ller konfessionella skolors legitimitet.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Det hÀr examensarbetet har haft som utgÄngspunkt att ta reda pÄ hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besÀttningen och arbetsmiljön ombord pÄ ett fartyg. Ett ledarskap som stÀller stora krav pÄ ledaren dÄ det bland annat gÀller att vara flexibel, kunnig och skicklig pÄ att kunna lÀsa av mÀnniskor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssÀtt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och sjÀlvstÀndiga individer.Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod dÀr jag hade intervjuat 6 stycken befÀl i olika befattningar och frÄn olika fartyg. Svaren frÄn frÄgorna har vÀgts samman med den litteraturgenomgÄng jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att fÄ inblick och förstÄelse av befÀlens ledarskap i det dagliga arbetet.Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet Àr komplicerat sÄ framkom det ur intervjusvaren att mÄnga av dess grundtankar finns i de intervjuade befÀlens idéer pÄ hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.