Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som anvÀnds Àr path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgÄngspunkterna för analysen, vilka Àr: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. UtifrÄn dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom anvÀndandet av indikatorer frÄn Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger pÄ den empiriska framstÀllningen av deras respektive karriÀr som generalsekreterare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syftet med uppsatsen Àr att se om och hur hÀlsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess samt vad det fÄr för konsekvenser för hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem hÀlsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsomrÄdena vÄrd och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hÀlsoinispiratörerna sjÀlva upplever sin egen och chefens roll samt chefens pÄverkan i de hÀlsofrÀmjande insatserna pÄ arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter pÄvisar att en lyckad hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess krÀver samarbete pÄ alla plan, dÀr chef och medarbetare samverkar för ökad hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Teorierna visar ocksÄ att chefens roll i hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen Àr central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hÀlsoinspiratör Àr n god förutsÀttning gör att kunna bedriva en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess,.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi trÀffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vÄrt arbete, behöver vi dÀrför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstÄr. Det finns olika kategorier av distans, dÀr fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs sÀrskilt ledarskap. Detta Àr dock ett Ànnu tÀmligen outforskat Àmne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjÀlpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.

Ledarskap Ă€r ett begrepp som Ă€r vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehĂ„ller begreppet och vad innebĂ€r det att vara en god ledare? FrĂ„gar man tio individer vad begreppet betyder för dem fĂ„r man sĂ€kerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras vĂ€rderingar och erfarenheter. Ämnet Ă€r ocksĂ„ mycket populĂ€rt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berĂ€ttar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom Ă„ren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmĂ€n acceptans.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Under hela vĂ„r utbildningstid, samt utifrĂ„n vĂ„ra erfarenheter frĂ„n arbetslivet, har ledarskap bĂ„de varit centralt och fascinerat oss. MĂ„ngfaldsarbetet Ă€r ett Ă€mne som vi berört dĂ„ det anammas av allt fler företag i dagens globala era. Ämnet har kommit att bli vitalt bland organisationer, vi har dĂ€rför valt att utgĂ„ frĂ„n detta i kombination med vĂ„rt huvudĂ€mne ledarskap i vĂ„r magisteruppsats. Vi vill dels knyta an vĂ„ra lĂ€rdomar frĂ„n vĂ„r utbildning Service Management, men Ă€ven fördjupa oss inom Ă€mnet mĂ„ngfald, dĂ„ vi anser det vara ett intressant men diffust Ă€mne. VĂ„r breda kunskapsbas förlitar vi oss till under vĂ„r uppsats, dĂ„ vĂ„r grupp bestĂ„r av tvĂ„ elever frĂ„n inriktningen Hotel & Restaurant Management och en frĂ„n Retail Management.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.