This thesis is about how to include students with Down syndrome (DS) in a class duringprimary school. The purpose of this study was to study different teacher?s thoughts,experiences and practices regarding including pupils with DS. This work is based on threequestions: what experiences the teacher has out of inclusion, the thoughts they have and howthey work including.To answer these questions four qualitative interviews with different teachers was made. Myresult shows that all four teachers find that including children with DS is something good foreveryone if it is done properly and with the right purpose, which means that the included childshall have the opportunity to be a part of a social group..

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Denna uppsats berör omrÄdet förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsstÀllelse hos poliser pÄ Ekobrottsmyndigheten.  EnkÀtstudiens fokus avsÄg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa instÀllning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsÀttningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad frÄn manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelÄg mellan positiv och negativ instÀllning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rÀttvist och stödjande ledarskap..

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem. Jag presenterar Àven en tidigare studie som Àr en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom tvÄ organisationer?.

Denna uppsats behandlar ledarskapet och den pÄverkan ett företagsförvÀrv har pÄ denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap pÄverkas i en viss riktning av ett företagsförvÀrv. En fallstudie av ett förvÀrvat företag har genomförts, dÀr framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som anvÀnts Àr i första hand ledarskapsteorier, men Àven företagsförvÀrv behandlas. NÄgra av de viktigaste slutsatser som kunnat dras Àr att det skett en förÀndring i ledarskapet, bÄde det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gÄtt i den riktning mot vad teorin föresprÄkar..

I dagens samhÀlle söker sig mÄnga mÀnniskor till olika hÀlsoprofessioner för att fÄ hjÀlp med att göra livsstilsförÀndringar. Dessa mÀnniskor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förvÀntningar och lÀgger ned mycket energi pÄ livsstilsförÀndringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krÀvs det att den hÀlsopedagog individen möter vet vad som förvÀntas av den för att pÄ bÀsta sÀtt tillfredsstÀlla individens behov. Syftet men den hÀr studien Àr just att undersöka vad individer förvÀntar sig av hÀlsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hÀlsopedagoger kan pÄverka individers livsstilsförÀndringar har ocksÄ undersökts.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andrasprÄkselever som misstÀnks ha lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utreds pÄ en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartlÀggningarna pÄ elever med misstÀnkt dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsomrÄde som speciallÀrare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar pÄ att tillÀngliga diagnosverktyg pÄ undersökt skola inte Àr anpassade för att kunna sÀkerstÀlla en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska..

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en formativ utvÀrdering av ett pÄgÄende inkluderingsprojekt utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv för att belysa svÄrigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningar om i vilka sammanhang eleverna Àr delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lÀrare ser pÄ projektets förlÀngning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod anvÀnts. Sex lÀrare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.