UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.  Syfte: FÄ en förstÄelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvÀmlighetsurval.Resultat: Huvuddrag frÄn resultatet bygger pÄ bristande internkommunikation, mÄnga subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mÀngd kommunikationskanaler, otillrÀcklig socialisering samt icke nÄbara rektorer med skiftande ledarskap.Slutsats: Undersökningen utgÄr frÄn resonemanget att alla de informella processerna Àr lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stÀmmer helt och hÄllet, vÄr undersökning visar att det Àr kulturen som Àr den mest framtrÀdande processen för internkommunikationen. Det fastslÄs av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte Àr anpassat till den nuvarande situationen..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Att anpassa och förÀndra sig i takt med sin omgivning Àr en nödvÀndighet för organisationer. Ledarskap i förÀndringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förÀndringar, men Àven medarbetares kunskap och insatser har kommit att vÀrderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förÀndringar samt medarbetares syn pÄ önskat ledarskap under organisatoriska förÀndringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa tvÄ variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anstÀllda inom Halmstads kommun anvÀnder sig av visionen ? Halmstad 2020 och vÀrdegrunderna den vilar pÄ i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om kommunikation, vÀrdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört tvÄ informantintervjuer, samt tio intervjuer inom tvÄ olika förvaltningar i kommunen. Vi har Àven tagit del av olika dokument som har legat till grund för vÄr studie.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..