Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Ledarskap Àr en del av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsarbete. Ledarskapet pÄverkar inte bara arbetsgruppen utan Àven patienten och ska alltid utgÄ frÄn dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanstÀlla kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap pÄverkar omvÄrdnaden. Metoden som anvÀndes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom omrÄdet. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.

MÀnniskan har en förmÄga att anpassa sig till en omvÀrld i förÀndring. Detta syns inte minst pÄ den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militÀra kontexten. Men idag sker inte bara förÀndring i den militÀra tekniken; Àven uppgifterna förÀndras. Exempelvis krÀver de insatser som sker runt om i vÀrlden, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitÀr samverkan samtidigt som enheterna mÄste vara stÀndigt beredda pÄ att möta en motstÄndare i strid. Om anpassningsbarhet Àr det som gör att vi kan förÀndra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), Àr förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar pÄ god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap Ä ena sidan och anpassningsbarhet Ä andra sidan.

Denna C-uppsats i social omsorg Àr en kvalitativ litteraturstudie som baseras pÄ teorierna om ledarskap, ledarstilar och förÀndringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förstÄelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar Àr att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet stÀndigt möter nya förÀndringar. Detta beror dels pÄ samhÀllsutvecklingen och synen pÄ funktionshindrade, dels pÄ att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter pÄ nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebÀr detta att han eller hon mÄste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Att verka med ett militÀrt förband i subarktisk miljö Àr krÀvande dÄ det alltid finns en naturlig fiende nÀrvarande ? den stÀndiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit nÄgot om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utvecklande ledarskap Àr en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger pÄ kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera lÀrarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns nÄgra sÀrskilda förutsÀttningar, som underlÀttar för utvecklandet av ett vÀl fungerande ledarskap, och vilka i sÄ fall dessa Àr. Den metod som anvÀnds i studien Àr dokumentanalys av lÀrarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmÀnna utbildningsomrÄdet i sin lÀrarutbildning.Resultatet visar att nÀstan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lÀrarrollen. I huvudsak beskriver lÀrarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, nÀr man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta ocksÄ uppfattas situationsbundet.TvÄ sÀrskilda förutsÀttningar, har kunnat identifieras för ett vÀl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsÀttningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende, auktoritÀrt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Normativa studier om ledarskap Àr begrÀnsade nÀr det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig pÄ vad sjÀlva utövandet av ledarskap kan bestÄ utav. I studien deltar tvÄ kommunchefer som studeras pÄ nÀra hÄll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras tvÄ idealtyper, praktikern och visionÀren, som ett sÀtt att förstÄ utövandet av ledarskap. Praktikern Àgnar sig Ät konkret problemlösning medan visionÀren Àgnar sig Ät utvecklingsarbete.

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kÀnnetecknar ett pedagogiskt ledarskap bÄde ur ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lÀrarrollen har förÀndrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad elev och lÀrare ansÄg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare dÀr de framhÀver elev ? lÀrare relationer, Àmneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller Àr essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkÀt, poÀngteras egenskaper sÄ som snÀll men lite strÀng och omtÀnksamhet samt att en lÀrare ska vara bra pÄ att förklara pÄ olika sÀtt sÄ att alla elever förstÄr vad som krÀvs av dem.