Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att utvecklingen inom IT gått otroligt fort det senaste decenniet. Sociala medier har blivit ett av de främsta användningsområdena för Internet och de populäraste idag är Facebook, Twitter och bloggar.Uppsatsen vill titta närmare på just bloggar och hur dessa används utav chefer för att utöva ledarskap. Lite mer precist handlar det om hur chefer påverkar och influerar sina medarbetare genom vad de publicerar i sina bloggar. Omkring detta presenteras sedan ett antal teorier som utgör ett ramverk för att förstå ämnet men även för analys. I analysen används sedan LMX-teorin, som handlar om utbyten mellan chef och underordnad, för att tolka de blogginlägg som valts ut.Den metod som tillämpas i denna uppsats består utav en innehållsanalys där 10 olika chefs bloggar studerats.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Att lyckas som platschef i anläggningsbranschenEva Karlsmyr Bygg- och anläggningsnäringen brottas med lägre produktivitets­utveckling än andra industribranscher och utveckling av ledarskapet ses ofta som en väg framåt. Kunskap saknas dock om vad effektivt ledarskap i denna specifika kontext är. Denna studie avser bidra med sådan kunskap genom att i en tematisk analys med kvalitativ ansats studera ledarskap ur effektiva platschefers perspektiv i ett svenskt rikstäckande anläggnings­företag. Utifrån menings­koncent­rering av sju intervjuade plats­chefers berättelser har gemensamma aspekter av ledarskapet identi­fierats som respondenterna upplever avgörande för att lyckas i rollen. Studien har även undersökt hur dessa platschefer behöver påverkas av andra för att kunna utöva ett effektivt ledarskap.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.

Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 ? talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ?det vardagsnära ledarskapet?. Ett tämligen nyetablerat och ?svenskt? fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret.I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre butiker.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

Det här examensarbetet handlar om de ledarskapsvärderingar och tankesätt som finns hos yngre arbetsledare och platschefer på NCC. Idén till examensarbetet uppkom vid kontakt med Bertil Sundström som är personalchef vid NCC i Luleå. Syftet med examensarbetet är att förtydliga vikten av ledarskapsvärderingar i ungdomsgruppen på NCC. På vilket sätt är dessa värderingar viktiga och stämmer ledarnas värderingar överens med NCCs grundläggande värderingar. Det är 24 stycken personer i ungdomsgruppen som undersökningen berör.

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..