Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Syftet med uppsatsen var att jämföra för och nackdelar med delat respektive ensamt ledarskap för enhetschefer inom äldreomsorgen, med avseende på effektivitet, kompetens och stress. Min hypotes som jag utgick ifrån var att delat ledarskap har förutsättningar att öka effektiviteten, minska stressen och bredda kompetensen för enhetschefer inom äldreomsorgen. Jag har använt mig av enkomparativ design. Jag har jämfört två organisationsformer med varandra, delat ledarskap samt ensamt ledarskap. Uppsatsen bygger på intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka en form av delat ledarskap vilkenbenämns dualt ledarskap. Problemområdet är intressant eftersom dagens arbetsmarknadbehöver nya ledningsmodeller och det tidigare funnits begränsat med undersökningar inomområdet, svenska såväl som internationella. Undersökningens syfte är att analysera dualtledarskap för att kunna ge en bild av det och dess effekter, vilket gjordes med hjälp av trefrågeställningar. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Alvessons och Sveningssonsteori om ledarskap, Döös med fleras teori om delat ledarskap samt Wengléns teori omchefers identitetsarbete. För att genomföra undersökningen användes en induktiv, kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

The purpose of this study is to analyse the attitude of four teachers to leadership in the classroom. The main research questions asked were:What are the teachers` views on leadership in the classroom?What does good versus  bad leadership mean to the teachers? What factors influence the teachers' leadership in the classroom, according to themselves?The method used is the qualitative method and interviews, which is my empirical material, I relate to different theories and previous research of leadership.The curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre, Lpo 94, says a lot about how both the school and the teacher must pursue a democratic activity; the teacher must have a democratic leadership in the classroom (Lpo 94, s. 5). At school, the pupils should be met with respect, they should feel safe and be motivated to learn.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia..

Vissa forskare anser att autentiskt ledarskap är grunden för alla positiva former av ledarskap. Andra forskare menar på att det är en fördjupning av delen föredöme i den svenska modellen, utvecklande ledarskap, vilken används av svenska Försvarsmakten.Syftet med denna studie har varit att undersöka kadetterna vid Försvarshögskolan Karlbergs syn på de ingående delarna i föredöme och applicera teorin autentiskt ledarskap på detta. Förhoppningen var att genom detta identifiera skillnader och likheter mellan teorin och kadettens syn på föredöme och därigenom tydliggöra de teoretiska perspektivens relation till varandra. Utöver detta skulle studien även kunna ge en bild av i vilken utsträckning kadetternas ledarskap kännetecknas av ett autentiskt ledarskap samt föredöme.För att svara på detta har studien genomfört en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie. Dessa har visat att kadetterna kännetecknas av en hög grad av autentiskt ledarskap samt att kadetternas syn på föredöme till en viss del är likvärdig gentemot autentiskt ledarskap, men att en svaghet råder i de två perspektiven..

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.