Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö.Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna ständig oro och skuld, att roller och relationer förändras, att kunskap och stöd underlättar situationen, att se personen förändras känns fruktansvärt och att ha kontroll över situationen ger styrka. Närstående upplevde en ständig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvårigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förändrades i samband med sjukdomenoch närstående kände sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar även mycket sorg över personens minnesförlust och förändrade personlighet.

Bakgrund: Antalet äldre som drabbas av demenssjukdom i Sverige ökar och därmed antalet anhörigvårdare. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom och går inte att bota. Anhörigvårdare upplever en förändrad livssituation och ökande påfrestning när de vårdar en närstående med demenssjukdom i hemmet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva maka/makes eller sambos upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där nio vetenskapliga artiklar analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Anhörigvårdarnas liv förändrades av att vårda en närstående med demenssjukdom. Relationer och roller påverkades av den demenssjukes allt större vårdbehov men även av hur deras relation varit tidigare. Anhörigvårdarna använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att hantera sin vardag och skapa en känsla av kontroll.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

Sammanfattning    Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser.

Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvägagångssätt, där syftet var att utröna hur individerna upplever äventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha på individerna men också om det finns ett samband mellan vålds- och äventyrsrollspel.Att deltaga i äventyrsrollspel stärker individernas förmåga att diskutera och argumentera för sin sak. På så sätt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. Då äventyrsrollspel som metod innebär att man använder problemlösning, uppstår dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stärks individernas självkänsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns också pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett ämne som står rollpersonen nära, för att bättre kunna spela sina roller.

Syftet med examensarbetet är att hjälpa Tibrokök med produktutveckling, Tibrokök har idag en enkel processplan vid produktutveckling som inte används fullt ut eller som det var tänkt, därför utformas en ny produkt-utvecklingsprocess specifik för Tibrokök. Under förstudien i examensarbetet upptäcks flera brister inom produktutveckling på Tibrokök exempelvis onödig väntan på beslut och oklara regler eller roller, målet är att reducera dessa brister så att produktutveckling på företaget kan bedrivas effektivare.Observationer, existerande hjälpmedel och personalens erfarenheter inom produktutveckling på Tibrokök tas tillvara vid framtagningen av den nya produktutvecklingsprocessen.För att underlätta införandet av det nya arbetssättet för produktutveckling ut-formas en produktutvecklingsguide som är ett hjälpmedel till produktutveck-lingsprocessen. Produktutvecklingsguiden ska även stärka kommunikationen och dokumentationen inom produktutveckling på Tibrokök. Dokumentationen stärks genom ett antal underlag som tas fram tillhörande produktutvecklings-processen.Produktutvecklingsprocessens funktionalitet testas och utvärderas genom simulering av två produktutvecklingsprojekt, simuleringarna säkerställer om produktutvecklingsprocessen är tillräckligt generell för att passa alla typer av produktutvecklingsprojekt.Resultatet blir en produktutvecklingsprocess speciellt anpassad för Tibrokök. Med hjälp av den framtagna produktutvecklingsguiden kan all personal oavsett förkunskap använda produktutvecklingsprocessen.För att implementera det nya arbetssättet med produktutveckling på Tibrokök utförs utbildande redovisningar och en workshop med personalen.

Bakgrund och problem: Förändringar i världen ger utrymme för nya behov och möjligheterinom styrning av företag. Crowdsourcing är en nyligen myntad metod, där företagen viainternet tar hjälp av allmänheten för att lösa uppgifter av olika art. Den för uppsatsenformulerade frågeställningen är: Hur kan ett företag använda sig av crowdsourcing somverktyg för sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och vägledning för de företag som ärintresserade av området crowdsourcing samt är nyfikna på nya metoder som möjliggöreffektivisering av styrning av verksamheten.Metod: Uppsatsen har en explorativ ansats. Vidare är det en litterär studie avmetodutvecklande art, då det handlar om en situationsanpassning och komplettering avbefintlig litteratur inom området.Slutsatser: Studien har visat att crowdsourcing har förutsättningar att appliceras inomekonomistyrning, i huvudsak som verktyg för formella styrmedel.

Burger, M B & Dizdarevic, J. ?Vi var som isolerade öar?- En fallstudie utifrån ett medarbetarperspektiv om effekter av konkreta förbättringsarbeten gjorda på Centralsjukhuset i Kristianstad, Barn- och ungdomsmottagning. C-D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling 30hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt arbete 2010. Utgångspunkten i vår fallstudie har varit att studera effekter av utvecklingsprogrammet ?Bra mottagning? som utfördes på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK), Barn- och ungdomsmottagning mellan åren 2006- 2008 utifrån ett medarbetarperspektiv.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av närståendesdelaktighet i vården ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekräftelse kan användas i sjuksköterskans yrkesutövande för att närstående ska kännadelaktighet. I bakgrunden beskrivs närstående kort ur ett historiskt perspektiv, därtillpresenteras teorier kring individers roller i samhället. Som omvårdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekräftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som på olika sättknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de närstående ville bli inbjudna till delaktighet i vården av patienten.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.