Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser.

Denna uppsats tar upp problematiken kring arbetsgivarrollen inom mjölkproduktion. För att få en inblick i vardagen och vilka utmaningar arbetsgivarrollen medför har vi intervjuat tio stycken mjölkproducenter som befinner sig i denna situation. Titeln bygger på ett uttalande från en av mjölkproducenterna ?? jag kanske tycker om att vara chef men ibland tycker jag inte om att ha anställda??. Citatet belyser hur mjölkproducenterna relaterar till rollen som arbetsgivare. Hur de uppfattar sig själva och relaterar till chefskapet är två grundläggande faktorer som är viktiga för att fungera bra i sin roll som arbetsgivare.

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.