Vårt mål med uppsatsen är att belysa och undersöka två viktiga jämställdhetsfrågor nämligen huruvida träindustrin är så mansdominerad som vi tror och vidare ta reda på om det finns kvinnliga ledare i denna och i sådana fall undersöka hur ett sådant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktär och byggs på en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgångspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev då applicerade i ett mer generellt sammanhang. Träindustrin, som en väldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings område i denna studie.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner. Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed. Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

SammanfattningStudien visar hur medarbetare och ledare på organisationen SEB i Örebro ser på ämnet motivation. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbättra motivationen hos sina medarbetare, i så fall hur. Vi strävar i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis också andra organisationer och människor som är intresserade av motivation ha användning av.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Region Skåne är en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebär i sig i dag att arbeta med förändring. Ideliga förändringar inom sjukvården skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-människor, i ständig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie våren 2004, utgörs av nio personer, tjänstemän och mellanchefer i sjukvården. Studien är en genomgång av sjukvårdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skånsk sjukvård.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Region Skåne är en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebär i sig i dag att arbeta med förändring. Ideliga förändringar inom sjukvården skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-människor, i ständig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie våren 2004, utgörs av nio personer, tjänstemän och mellanchefer i sjukvården. Studien är en genomgång av sjukvårdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skånsk sjukvård.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män.Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Bakgrund: Humanitära insatser i kris- och katastrofområden har en historia där sjuksköterskans roll är central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat område med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta månader, i en ny miljö ställer enorma krav på sjuksköterskans kompetens. Även andra åtskilliga förmågor så som kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet sätts på prov. Sjuksköterskan förväntas vägleda, dirigera och samordna de professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne själv ska ansvara för andras säkerhet och omvårdnad. Detta i en värld där natur och människoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste åren.Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitärt uppdrag.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.

Anställda med starkt organisationsengagemang presterar bättre och stannar längre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till närmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med närmaste chef. En webbenkät besvarades av 224 medarbetare på ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivån av organisationsengagemang till störst del.