Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgård. Delar av skolgården står inför en omgestaltning då skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgården, står inför en renovering.Enligt läroplanen har alla barn rätt att vistas i jämställdaskolmiljöer, såväl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid på sin skolgård anser jag att den bör granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag är inte skolgården en jämställd miljö för eleverna. Enfjärdedel, av den redan trånga skolgården, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

This bachelor thesis discusses three Swedish landscape architects and their plan drawings and illustrations. The landscape architects are from the 18th century, the 19th century respectively the 20th century. The three persons are: Fredrik Magnus Piper, Knut Forsberg and Gunnar Martinsson. The landscape architects are brought up in chronological order in a chapter each where the person?s life, educations and work are described.

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hållbarhetsteorin cradle to cradle inom Landskapsarkitektur och samhällsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan använda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmärker sig bland andra hållbarhetsteorier genom att verka för en positiv förändring i miljön istället för att helt ta bort människans påverkan på jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. Vår arbetsprocess har byggt på faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats så att båda författarna har haft liknande kunskaper och tillgång till samma referenser. På så vis har vi båda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanställning om cradle to cradle där konkreta exempel över tillämpade cradle to cradle platser beskrivs, så som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgår främst från grundarna McDonough och Braungarts två böcker i ämnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsätter sedan med en resultatdel: Att tänka på vid anläggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, där konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i åtanke vid utformning av platser, beskrivs.

Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka Landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan Landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhämta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen på ett nytt sätt.Arbetet består av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslå de egna utgångspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ på olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksäkra och erbjuda resenärernaen säker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillägg till dessa kvaliteter kan även en upplevelse av naturen på platsen berika rasten.Människor mår bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns därför ett stort värde i attkunna få möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpå rastplatsen.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett Landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Examensarbetets syfte är att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom Landskapsarkitektur. Frågeställningen är: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen långsiktigt sammanhållen och samtidigt främja för spontana förändringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av området Kättingen i Ljusne i Hälsingland. Det är en plats som är präglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu används av konstföreningen Konstkraft för att vända den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som är stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hålla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera Landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till Landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom Landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats. ?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval? ?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper? Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.

Städer är i ständig förändring och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstår centralt i städerna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i anspråk med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer än bara fysiska förändringar. Även om alla fysiska förutsättningar är på plats måste det finnas liv i området för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfällig Landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet är att undersöka om tillfällig Landskapsarkitektur kan vara ett sätt att uppmärksamma ett utvecklingsområde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igång. Arbetet är indelat i två delar.

Film är ett medium som har stor potential att presentera gestaltningsförslag på ett intresseväckande sätt. Fysisk utformning, bakomliggande förutsättningar och konceptuella idéer är bara några få exempel på aspekter som filmmediet lämpar sig väl att lyfta fram. För att landskapsarkitekter ska lyckas förmedla innehållet i förslaget med film, är det däremot viktigt att bildberättandet både fångar betraktarens intresse och behåller det. Syftet med detta arbete är därför att undersöka filmmediets uppbyggnad och hur de berättarmässiga beståndsdelarna i film kan användas för att kommunicera och påverka upplevelsen av ett förslag som presenteras. Arbetet är uppdelat i tre huvudsakliga delar.