Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar växters naturliga förmåga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen för att sanera föroreningar. Det är en mycket miljövänlig metod som endast bygger på naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriområden, vilka ofta kräver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnära lägen där det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sällan anläggs på förorenad mark, då det inte bär samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering är en långsam saneringsmetod och förbises därför ofta som ett alternativ då det krävs snabba lösningar inför exploatering, men i jämförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mängd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vår yrkesroll är möjligheten att under saneringens gång kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgängliga områden. Tidsaspekten vänds från något negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Comparing your own work with art has been an obvious standpoint for landscape architects, especially during the midst of the 20th century. With this as background this essay intends to find out if there are any change to this condition visible today. This essay discusses the two notions of ?landscape architecture? and ?art? with the intention of describing what they mean. A connection to todays active landscape architects is given through an examinating part of the essay.

Varför tillfällig Landskapsarkitektur?Jag var nyfiken på vad det innebär och det var inget som hade nämnts under utbildningen utan det var något som jag själv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken på vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var något som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget från idé till något färdigt var betydligt kortare än vid ett traditionellt Landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lärde mig och gick in i projektet desto mer upptäckte jag att de oändliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var något helt annat. Exempelvis begränsningarna som de rent ekonomiska, eller att markägaren ska godkänna ens idé eller frågor om hållbarhet och säkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat på var bland annat en tillsynes frihet i dem.

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom Landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

I detta examensarbete undersöks hur Landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

Landskapsarkitektur är starkt kopplat till fysisk hälsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hälsa och miljön omkring oss men lite forskning finns ännu inom området. Det fysiska och psykiska är viktigt för hälsa och inom dansen återfinns positiva effekter rörande båda. Idag håller dansare främst till inomhus, bort ifrån folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var därför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanläggning - fysiskt bör se ut och var en sådan bör placeras. Kriterierna kan sedan användas i vidare studier. Med hjälp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjälp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. Huvudfrågeställningen jag använde mig av var: Vad krävs av en plats för att den ska fungera för dansträning utomhus? Och för att svara på det behövde jag även veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket således var min andra frågeställning. För att en plats ska kunna lämpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

Ljud är inget vi ser, men det omger oss ständigt. Det är inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vår uppmärksamhet till det som är vackert. Det här arbetet innehåller två delar som behandlar ljud inom Landskapsarkitektur. Den första delen, Sfärer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. Från hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur människor påverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förändring genom historien. För att ge inspiration, förståelse och exempel på hur landskapsarkitekten själv kan skapa en gestaltning utifrån ljud som utgångspunkt, får läsaren i slutet av uppsatsen läsa om befintliga platser som utgår från ljud. Kunskaperna från den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrån ljudperspektivet, bilaga 1: Rosengårdsstråket, Ett pärlband av ljud- utifrån konceptet Stråkeko. Den fokuserar på Rosengårdsstråket i Malmö där Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstärka stråket.

Place as a concept, and memory as a phenomenon is researched through literature studies. The essay investigates how we think about place and how we experience and relate to it. Memory is discussed both as personal memory and collective memory. Place is a strong source of memory. When we return to a place, we recognize not only the place itself, but also the things we did there, the people we met and the thoughts passing through our mind when we last were there. Pieces of ourselves are stored in the memories awaken when we revisit a place.

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Landscape architects has many ways of transforming our cities and landscapes. Traditionally, most attention has been put to visual qualities. Pen and paper are well established as the way to present proposals and to analyse in the landscape architects profession and training. But are we perhaps missing out on other ways of seeing the landscape? The purpose of this paper is to present sound as a tool of transformation. Sound in public spaces has long been treated just as noise and therefore unwanted.