Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda Landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma Landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda Landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma Landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda Landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma Landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Landskapsarkitekter påverkar klimatförändringarna på främst dessa fyra områden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjänster ? Förutsättningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta är ett kandidatarbete som fokuserar på dessa fyra områden. Jag försöker ta reda på vilka val vi står inför och hur dessa val påverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vilka möjligheter som Landskapsarkitekter har att påverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bästa fall bidra till att minska de. Målet är att kartlägga Landskapsarkitekters påverkan på klimatet och utifrån det göra en guide med överblick över de områden där landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet är inte att ge en fullständig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen får läsaren själv stå för..

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur Landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som Landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur Landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som Landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

Natur bidrar positivt till människans välbefinnande. Samtidigt minskar stadsmänniskans närmaste natur som en följd av förtätning och urbanisering. Därför är det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter människans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om människans preferenser och Landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgängliggöra kunskapen om vad i naturen som människan har preferens för, samt att föreslå hur denna kunskap kan tillämpas av Landskapsarkitekter.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur Landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma Landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas Landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma Landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren Landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma Landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för Landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i Landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder.

Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi Landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext Landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Film är ett medium som har stor potential att presentera gestaltningsförslag på ett intresseväckande sätt. Fysisk utformning, bakomliggande förutsättningar och konceptuella idéer är bara några få exempel på aspekter som filmmediet lämpar sig väl att lyfta fram. För att Landskapsarkitekter ska lyckas förmedla innehållet i förslaget med film, är det däremot viktigt att bildberättandet både fångar betraktarens intresse och behåller det. Syftet med detta arbete är därför att undersöka filmmediets uppbyggnad och hur de berättarmässiga beståndsdelarna i film kan användas för att kommunicera och påverka upplevelsen av ett förslag som presenteras. Arbetet är uppdelat i tre huvudsakliga delar.

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi Landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi Landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Våra städers boendemiljöer bär på en historia och varje inslag är en del av vårt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förståelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring år 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestånd och därmed är funktionalismens miljöer en betydande del av många städers stadsbild. Bostadsgårdarna vid flerbostadshus från denna tid är väl tilltagna och är gestaltade efter ett visst gemensamt stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom funktionalismens bostadsgårdar, hur de ser ut idag, problem som uppstått sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förändrade behov. Med utgångspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jämförelse av hur dåtidens och dagens Landskapsarkitekter ser på gestaltning av boendemiljöer.