"Landscapes for Spontaneous Sport" The main aim with this degree thesis is to show how planning and design of urban space can promote spontaneous sport. Public health and urban life would benefit from re-introducing the sport and physical activity in the townscape. The study can be seen as an "inspiration book" that focuses on the connection between sports and landscape architecture. The starting-point for the discussion is the fact that the spontaneous sport is on the decline and the main general question is how this negative trend could be broken. In particular the study asks how landscape architecture could promote and increase spontaneous sport. Good examples of places for spontaneous sports of different kinds are given, both from Sweden and from other countries, which have inspired a case study where I propose a redesign of a centrally located, but hardly used park in Skäggetorp, a suburb of the town of Linköping. .

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och Landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika Landskapen och om Landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa Landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts.

Våra Landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för Landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av Landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av Landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Abstract saknas.

Stora Tuna är ett stadsnära Landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av Landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter Landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga Landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

Sedan 2011 är Region Skåne huvudman för vandringsleden Skåneleden och leder dess utveckling. Som utgångspunkt har rapporten Skåneleden ? mot en hållbar exportmogen led av internationell standard samt ett dokument med förslag till kvalitetsstandard tagits fram. Där nämns kriteriet att ?leden ska erbjuda omväxlande Landskapsformationer?. Målet med uppsatsen är att utifrån dessa dokument reflektera över faktorer som påverkar vandrarens Landskapsupplevelse. Syftet är att utveckla kvalitetsstandardens formulering om omväxlande Landskapsformationer så att den som läser bättre ska greppa det koncept, eller den tanke, som Region Skåne vill förmedla.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta Landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta Landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta Landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Vårt syfte är att undersöka elevers förståelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna når förståelsen. Dessa begrepp är väder, årstid och Landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen är att eleverna upplever vädret beroende av årstiden och befinner sig i Landskapet varje dag. En annan bidragande faktor är att begreppen nämns i kursplanens uppnåendemål för skolår fem och därför ska vara kända för elever och lärare. För att få svar på vår frågeställning behövs ett underlag för bearbetning.

Med ett särskilt fokus på nedlagda bangårdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella Landskapens nyckelroll i formandet av våra samtida städer. Centralt beläget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet Väster finns Gredby bangård, ett drygt 20 hektar stort område där verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangård i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsområde med inslag av nya verksamheter och bostäder. Målet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario där en omvandling baserad på bangårdens befintliga värden kan resultera i en stadsmiljö med såväl en stark egen karaktär som en fysisk och idémässig integration med det nya Väster och Eskilstuna. Arbetet är strukturerat i två huvudsakliga delar där den första, baserad på en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella Landskap, typsituationen bangård och identitet.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, Landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i Landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett Landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av Landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det Landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, Landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i Landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i.

Projektet undersöker det lokala Landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen.Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet.

När Landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då Landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan Landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).