Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Den hÀr kandidatuppsatsen i Àmnet landsbygdsutveckling beskriver det smÄ-skaliga kustfiskets förÀndring frÄn efterkrigstiden fram till idag med exempel frÄn Södra Marsö, i Misterhults skÀrgÄrd pÄ SmÄlandskusten. Det smÄskaliga kustfisket stÄr inför mÄnga utmaningar i form av sin smÄ-skalighet samt pÄverkan frÄn regleringar inom dagens fiskeripolitik, som Àr anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lÄgt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrÄn ett perspektiv dÀr expertsamhÀllets inverkan pÄ poli-tiker och fiskare Àr central. Fiskarnas ontologiska trygghet pÄverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvÀrld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fÀlla..

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling har som syfte att studera hur landsbygden representeras i tvÄ livsstilsmagasin; Drömhem & TrÀdgÄrd och Lantliv. För att kunna besvara uppsatsens syfte utförs en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys, samt en semiotisk bildanalys pÄ materialet. Detta utförs för att kunna urskilja rÄdande och florerande tankefigurer kring landsbygden, som bÄde medvetet och omedvetet kan pÄverka mÀnniskors förestÀllningar och agerande och som i sin tur kan vara avgörande för den svenska landsbygdens framtid. Den centrala slutsatsen i den hÀr studien Àr att landsbygden framstÀlls som förskönande och idyllisk, vilket kan sammanfattas med begreppet och teorin kring den lantliga idyllen. I min studie byggs den lantliga idyllen upp och bekrÀftas av fem sub-tankefigurer och tidskrifternas bilder, dessa bidrar till att den lantliga idyllen inte Àr tillgÀnglig för alla..

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen. Arbetet syftar Àven till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frÄgestÀllningar: ? Vilka avvÀgningar görs mellan utpekade omrÄden för strandskyddsupphÀvande och riksintresseomrÄden? ? Vad baseras invÀndningar frÄn lÀnsstyrelserna i yttrandena pÄ? ? Hur fungerar relationen mellan lÀnsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillÀmpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frÄgestÀllningarna har olika metoder anvÀnts.

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Syftet med uppsatsen har varit att jÀmföra NaturvÄrdsverkets förslag till en förÀndring av strandskyddsbestÀmmelserna, som kom Är 2002, med de nya strandskyddsbestÀmmelserna som i fullo trÀdde i kraft den förste februari Är 2010. Vidare har frÄgan hur de allmÀnna intressena tas till vara i strandskyddsbestÀmmelserna stÀllts samt hur förÀndringarna i lagstiftningen har pÄverkat detaljplaneringen av strandomrÄden i tÀtortsomrÄden. En fallstudie gjorts över ett strandnÀra omrÄde dÀr ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestÀmmelserna kan tillÀmpas vid detaljplanering. AvgrÀnsningen av arbetet har varit intresseavvÀgningen mellan de allmÀnna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets pÄverkan vid detaljplanering i strandnÀra lÀgen. De huvudsakliga kÀllorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, NaturvÄrdsverkets rapport, ?KartlÀggning m.m.

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.

Syftet med uppsatsen har varit att jÀmföra NaturvÄrdsverkets förslag till en förÀndring av strandskyddsbestÀmmelserna, som kom Är 2002, med de nya strandskyddsbestÀmmelserna som i fullo trÀdde i kraft den förste februari Är 2010. Vidare har frÄgan hur de allmÀnna intressena tas till vara i strandskyddsbestÀmmelserna stÀllts samt hur förÀndringarna i lagstiftningen har pÄverkat detaljplaneringen av strandomrÄden i tÀtortsomrÄden. En fallstudie gjorts över ett strandnÀra omrÄde dÀr ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestÀmmelserna kan tillÀmpas vid detaljplanering. AvgrÀnsningen av arbetet har varit intresseavvÀgningen mellan de allmÀnna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets pÄverkan vid detaljplanering i strandnÀra lÀgen. De huvudsakliga kÀllorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, NaturvÄrdsverkets rapport, ?KartlÀggning m.m.

Denna rapport Ă€r framtagen i samarbete med Ålands HĂ€stsportförening r.f. med medel frĂ„n Europeiska Regionalfonden samt externa finansiĂ€rer. Rapporten Ă€r en bred kartlĂ€ggning över hĂ€stnĂ€ringen pĂ„ Åland. Dess syfte Ă€r att utgöra en grund för beslutsfattande i frĂ„gor rörande nĂ€ringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hĂ€stsportanlĂ€ggningen i Norrböle. Arbetet Ă€r Ă€ven ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. HĂ€stnĂ€ringen har en samhĂ€llsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa vĂ€rdena och ringeffekterna Ă€r mĂ„nga.

Social inlÀrning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrÀnde eller dennes produkter. Beteendet och nÀrvaron av en artfrÀnde kan pÄverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlÀrning, samt effekterna av detta, Àr stora frÄgor inom husdjurens skötsel och vÀlfÀrd. För vÀrphöns Àr det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjÀderplockning, Àr resultat av social inlÀrning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lÀrdom via social inlÀrning.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fÄtt medel för att satsa pÄ den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten pÄ den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning Àmnar skapa en bild av vad den samiska maten Àr för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer Àr Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennÀringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhÀllet hotar rennÀringen och samernas traditionella leverne. Såpmi Àr en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bÀr pÄ ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.