Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Denna uppsats behandlar bilder frÄn JÀmtlands lÀn och tolkar dessa utifrÄn en bildanalysmodell. Texten Àr en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att avtÀcka de diskurser som omgÀrdar foton frÄn JÀmtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet bestÄr av insamlade bilder frÄn JÀmtlands lÀn i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell dÀr tyngpunkten ligger pÄ sjÀlva sprÄket som förmedlas i bilderna.

The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking.

I denna uppsats har jag undersökt vad egenföretagare pÄ landsbygden ser som begrÀnsningar i sitt företagande. Intresset för detta omrÄde vÀcktes under kursen entreprenörskap för landsbygdsutveckling, dÀr Sveriges lantbruksuniversitet gjorde ett samarbete med Uppsala kommun i och med arbetet med deras nya utvecklingsplan. Samarbetet utfördes genom att studenterna höll i ?Landsbygd 2.0? workshops pÄ Uppsalas bygder. Studien utgörs av tre kvalitativa intervjuer med en företagarförening och tvÄ egenföretagare.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna pÄ landsbygden? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lÀmpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter frÄn de respektive avelsföreningarna för lantraserna FjÀllko, Rödkulla, FjÀllnÀra ko samt allmogekor (Bohuskulla, RingemÄlako och VÀneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr. Med dessa utvecklingsprinciper som utgÄngspunkt föreslÄs sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling pÄ vÀstra Möcklö, belÀget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

Det svenska bistÄndet till utvecklingslÀnder har förÀndrats sedan det officiellt inleddes för drygt 60 Är sedan. FrÄn att ha varit nÄgot som regeringen inledningsvis mest fnyste Ät Àr bistÄndet idag en viktig del av den svenska ekonomin. De svenska bistÄndsorganisationerna arbetar för att förbÀttra omstÀndigheterna i utvecklingslÀnder, men de gör det pÄ olika sÀtt. Teorier som varit centrala i denna studie Àr Alf Hornborgs teori om utveckling och Edward Saids teori om ?The other?. Denna uppsats bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag avgrÀnsat mig till att undersöka det svenska bistÄndet till Afrika.

I dagens samhÀlle efterfrÄgas nÀrproducerad och smÄskaligt tillverkad mat allt mer. För att gÄ detta ökade behov till mötes behövs fler smÄskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar pÄ landsbygdsutveckling och smÄskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas frÀmsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge pÄ hur en utbildning kring livsmedelssÀkerhet kan anpassas efter smÄskaliga producenters behov, dÄ producenterna upplevde att de Àr i behov av kompetensutveckling. Syftet var att pÄ uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssÀkerhet skulle kunna anpassas efter smÄskaliga producenters behov.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare pÄ landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vÀgs för- och nackdelar med etableringar pÄ landsbygden och det tas Àven upp vilka formella förÀndringar som skulle underlÀtta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. UtifrÄn marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsÀgare som antingen har gÄrdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar Àven upp företagarnas syn pÄ landskapsidyllen. Uppsatsen bygger pÄ vad fem olika verksamhetsÀgare anser om dessa frÄgor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fÀltstudie. VerksamhetsÀgarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte Àr bosatta pÄ landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de mÀnniskor som inte Àr bekanta med bygden att hitta en sysselsÀttning sÄ som att fika eller handla i gÄrdsbutiker.

Sveriges miljömÄlssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. NÀr systemet antogs i Sveriges riksdag sÄ angavs 2020 som systemets slutÄr, till vilket den miljömÀssiga kvaliteten som miljömÄlen definierade skulle ha uppnÄtts. I dagslÀget har NaturvÄrdsverket dock bedömt att enbart tvÄ av de sexton nationella miljömÄlen kommer att nÄs, vilket pÄvisar hur Sveriges samhÀllsutveckling inte Àr i linje med den som miljömÄlssystemet föresprÄkar.I undersökningar som gjorts har det pÄvisats att det frÀmst Àr mindre kommuner som upplever att systemet Àr en stor utmaning. I denna fallstudie studeras sÄledes pÄ vilket sÀtt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömÄlen och vad som hÀnder dÄ beslut ska tas som frÀmjar en miljömÀssig hÄllbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien pÄvisar hur ekonomi ofta fÄr vara den bestÀmmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömÄlen fick en lÀgre prioritet.

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.