Gotland is famous around the world for its unique nature. The agriculture here has always been an important source of income and part of the identity of the island. But today the profession has low status and hard to survive. How can the interest for farming be increased?GotlandsgÄrden is an investigation about how the agriculture could develop.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 hp Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ tre intervjuer och observationer med Àgare till smÄ livsmedelsbutiker i Uppsala. Butikerna sÀljer bland annat lokalproducerad mat, regional mat, mat frÄn andra lÀnder, klÀder och annat smÄtt och gott. Dessa smÄ butiker har nischat in sig pÄ olika omrÄden och jag har undersökt hur det Àr att driva en sÄdan liten livsmedelsbutik i Uppsala. I analysen har jag försökt förstÄ varför vissa vÀljer att gÄ och handla i mindre butiker och vilka det Àr som gör det.

Den hĂ€r kandidatuppsatsen inom Ă€mnet landsbygdsutveckling syftar till att förstĂ„ drivkrafterna bakom socialt företagande pĂ„ landsbygden. Detta syfte leder Ă€ven in pĂ„ andra begrepp sĂ„ som kontext och vĂ€rdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgĂ„ngspunkt i ett företag belĂ€get i ÖstervĂ„la, Heby kommun, dĂ€r jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar pĂ„ att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrĂ„n teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger pĂ„ att försöka förstĂ„ hur entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande samverkar..

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning..

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Kvinnor som jagar Ă€lg Ă€r en stadigt vĂ€xande grupp i Sverige. ÄndĂ„ Ă€r Ă€lgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervĂ€gande majoritet mĂ€n. Med utgĂ„ngspunkt i att en jĂ€mstĂ€lld jĂ€garkĂ„r Ă€r en viktig del i arbetet för en jĂ€mstĂ€lld landsbygd Ă€r det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i Ă€lgjakt upplever aktiviteten. Hur Ă€r det att som kvinna delta i Ă€lgjakt och vara medlem i ett Ă€lgjaktlag? Det Ă€r den övergripande frĂ„ga som denna uppsats i Ă€mnet landsbygdsutveckling Ă€mnar besvara. För att uppnĂ„ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem Ă€lgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, VĂ€sterbotten.

MÄlet med denna uppsats i landsbygdsutveckling Àr att undersöka hur landsbygdsbor upplevt den serviceförÀndring som Àgt rum under deras livstid, hur det pÄverkat servicens tillgÀnglighet och hur de förhÄller sig till servicen. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer ifrÄn Ramsberg, i Bergslagen och som huvudsakligen analyseras utifrÄn Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Studien visar att upplevelsen av förÀndringarna Àr kopplad till om förÀndringarna upplevs ske utifrÄn ett kommunikativt handlande eller kommer som en tvingande kraft utifrÄn abstrakta idéer. Den visar Àven att upplevelsen av servicen pÄverkas av vilka möjligheter till social interaktion den medför dÀr det kommunikativa handlandet kan ske..

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Uppsatsen syfte Àr att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför den har förÀndrats. Inom ÀmnesomrÄdet landsbygdsutveckling Àr det angelÀget att förstÄ vilken typ av naturturism som efterfrÄgas och varför. Detta eftersom turism Àr en av Sveriges nya basnÀringar och turism pÄ glesbygden i mÄnga fall anses vara ett möjligt framgÄngsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet bestÄr av Svenska Turistföreningens (STF) Ärsskrifter dÀr turisters reseberÀttelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgÄng med fokus pÄ utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 dÄ landsbygdsomrÄdena inom Europa stod inför mÄnga utmaningar, sÄsom hÄllbarhet, tillvÀxt och arbetstillfÀllen, men samtidigt sÄgs att en potential fanns i omrÄdena. Studien syftar till att undersöka hur tvÄ typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling pÄverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt dÀr nyttan nÄr fler Àn denna grupp. Investeringsstöd Àr en form av företagsstöd som gÄr direkt till nÀringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrÄgor dÀr 11 företag och en markÀgare deltagit.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen.

Syftet med strandskyddet Àr att trygga allmÀnhetens tillgÄng till strÀnder samt skydda djur- och vÀxtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebÀr att det krÀvs dispens för att vidta sÀrskilda ÄtgÀrder inom strandnÀra lÀgen. SkyddsomrÄdet Àr i normalfallet 100 meter frÄn strandlinje, men kan utökas till 300 meter av lÀnsstyrelsen.  BestÀmmelserna för strandskydd Àndrades 2009. HÀrigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprÀtta omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). Syftet med LIS Àr att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i omrÄden som har god tillgÄng till fria strandomrÄden.

Syftet med det hÀr kandidatarbetet i agronomprogrammet ? landsbygdsutveckling Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, föreningslivet bidrar till att skapa sammanhÄllning. Genom att intervjua föreningsaktiva och göra observationer har jag undersökt föreningslivet i ett samhÀlle pÄ landsbygden. Genom att anvÀnda begrepp som bygd, lokal gemenskap och community undersöker jag om föreningslivet kan bidra till att skapa gemenskap och hur detta gÄr till. Studien visar att föreningarna dÀr mÀnniskor trÀffas genom ett gemensamt intresse ocksÄ kan bidra till gemenskap lokalt.