Europakonventionen ger enskilda personer en rättighet att inte bli straffad eller lagförd två gånger för dom eller frikännande som vunnit laga kraft. Det innebär i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen även benämns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gånger i såväl svenska instanser som Europadomstolen. Många av Europadomstolens mål har gällt många andra brott och förseelser än skattetillägg och skattebrott, vilket är det som denna uppsats behandlar. I dagsläget finns inget stöd för att underkänna Sveriges dubbla förfarande med skattetillägg och samtidigt åtal för skattebrott.

Uthyrning i andra hand är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhållandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillämpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde således ses som något högt prioriterat för de ansvariga inom området. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhållandena historiskt sett ut, vilka ändringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna få insikt i detta har propositioner granskats.

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argument som förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, som introducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag har utgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argument förekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten i debattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag har kommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola, har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnens rättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationella lagar och värdegrunden i skolan.

Sverige intar en särställning, tillsammans med övriga nordiska länderna, genom att det krävs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag är obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat ämne när det gäller huruvida revisionsplikten i små aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen är att studera revisionens funktioner utifrån revisionspliktens betydelse i små aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssäkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Enligt UNHCR är användningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvärd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som är i överensstämmelse med allmänna normer och principer i internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Skälen till detta är att skapa rättsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utsträckning skapa en säker ställning åt utlänningar (prop. 1975/76 s. 67).

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

När ett företag råkar i ekonomisk kris ställs ofta revisorn inför nya eller ändrade förutsättningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns ställningstagande vid olika bedömningar kommer att påverkas. Påverkan kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenägenhet avgöra huruvida denne ska våga gå över gränsen från sitt revisionsuppdrag till rådgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är förbrukat till hälften (ABL 13:12), men även om företaget saknar utmätningsbara tillgångar (UB 4 kap).

Skatteflykt är ett problem som har funnits och diskuterats under lång tid. Det har diskuterats hur skatteflykt kan definieras och vad som ingår i begreppet. Frågan har därmed uppkommit hur det ska bemötas och vilka motåtgärder som ska eller bör tillämpas. Av central betydelse för diskussionen är legalitetsprincipen och att skatt endast ska tas ut med stöd i lag. Att hitta en metod som både är effektiv och rättssäker har visat sig svårt och flera av motåtgärderna har mötts av kritik.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gällt i över tjugo år. Den äldre rätten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig själv. Då bedömdes övergreppet som mindre grovt.

Landhöjning är en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förändras markant. Strandfastigheter flyttas allt längre från vattnet med följd att det uppstår oklarheter för fastighetsägarna vad de egentligen har för rätt till den strand som inte längre finns på deras fastigheter. Fastighetsägarna vet inte riktigt hur långt deras fastigheter sträcker sig och konflikter kan uppstå. Förutom de äganderättsliga frågetecknen finns ett flertal andra rättigheter med direkt anknytning till stränder exempelvis rätt till båtplats, badplats etc. Problemen som förändrade strandlinjer medför är många och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.

The government procurement legislation ? i.e. the Swedish procurement law, the EC procurement directives and the WTO?s Government Procurement Agreement ? applies on public procurement. Such a procurement exists when the contractor meets the conditions stated in the directives that the organ is to be considered as a contracting auhtority.