Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anstÀlldas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? Àr den utformad som en fallstudie dÀr tre fall granskas för att kartlÀgga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jÀmför Àven med en normativ ansats tvÄ olika förslag till förÀndrade förutsÀttningar som Àr Àmnade att bÀttre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Studien innehÄller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhÄllande till lagstiftningen pÄ omrÄdet. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har pÄ den arbetsplatsen granskats i förhÄllande till gÀllande lag. Intervjuer och enkÀtundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbÀttringspotential har ocksÄ identifierats..

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

I den hÀr uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskrÀnkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet krÀnkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten krÀnkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB.Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrÀttighet.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrÀtt och skatterÀtt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning i den grundlÀggande principen om rÀtten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rÀtt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskrÀnka den grundlÀggande etableringsfriheten krÀvs att inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas.De rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna ser olika ut beroende pÄ inom vilket rÀttsomrÄde de tilllÀmpas. Etableringsfriheten Àr mer lÄngtgÄende pÄ bolagsrÀttens omrÄde som enbart innefattar en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning. InskrÀnkningen kan motiveras av bristen pÄ en unionsrÀttslig reglering pÄ omrÄdet.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden vÀxer och linser kan köpas frÄn online-butiker i de flesta lÀnder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstÄr och lagstiftningen avseende försÀljning varierar frÄn land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad lÀnder om kosmetiska kontaktlinser samt se pÄ tillstÄndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa lÀnder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien dÀr ingen övergripande lagstiftning om försÀljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försÀljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare Àr Àven försÀljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestÀmmelser som för korrigerande kontaktlinser gÀller, ska sÀljas endast till bÀrare med giltigt recept. I Sydafrika Àr liknande förordningar under förslag och förvÀntas vara i praktik inom kort. FörsÀljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige Àr för tillfÀllet oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera pÄ mikrobiell keratit dÄ det Àr ett synhotande tillstÄnd och lÀnkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan Àndringav sin lagstiftning genomfört en studie om sÀkerhet och kvalitet pÄ kontaktlinser dÀr vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Sveriges djurskyddslagstiftning Àr en av vÀrldens hÄrdaste, men för att kunna upprÀtthÄllaen lagstiftning behöver man ocksÄ veta var problemen finns och det Àr vi inte alltid lika brapÄ. Ett omrÄde dÀr man vet att det föreligger djurskyddsproblem Àr hos övergivna katter,utöver det vet man vÀldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett omrÄde som man vetsÀrskilt lite om Àr ladugÄrdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugÄrdar, som intehar tillgÄng till att gÄ in i ett bostadshus och i de flesta fall har till frÀmsta uppgift att fÄngarÄttor. Enligt tidigare utlÀnska studier förekommer flera hÀlsoproblem hos ladugÄrdskatter,sÄsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

EuroparĂ„dets tortyrkommittĂ© har sedan början av 90-talet kritiserat Sverige för att ha tillĂ€mpat restriktioner i samband med hĂ€ktning i allt för hög utstrĂ€ckning. Restriktionerna syftar till att pĂ„ olika sĂ€tt begrĂ€nsa den hĂ€ktade frĂ„n omvĂ€rlden i situationer dĂ€r det finns en risk för kollusionsfara, dvs. en risk för att den hĂ€ktade försvĂ„rar brottsutredningen. Offentlig statistik frĂ„n Åklagarmyndigheten visar att restriktioner följer i nĂ€stan samtliga fall om kollusionsfara föreligger. Detta överensstĂ€mmer inte med lagstiftarens intentioner om att restriktioner ska tillĂ€mpas Ă„terhĂ„llsamt.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rÀttigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, frÄn att de passerar EU:s yttre grÀns fram till att de erhÄller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen Àr gjord i samarbete med Unicef Sverige och bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en rÀttslig analys som syftar till att undersöka hur rÀttigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rÀtt. Den andra delen bestÄr av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende pÄ HVB-hem runt om i Sverige. Med utgÄngspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utstrÀckning deras, i barnkonventionen stadgade, rÀttigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

Bakgrund: Finanskriser, företagskonkurser och olika skandaler runt om i vÀrlden har resulterat i att revisorns tillförlitlighet har ifrÄgasatts och förtroendet för revisionsbranschen har skadats. Det bristande förtroendet tyder pÄ att det finns skillnader mellan anvÀndarna av den finansiella rapporten och revisorernas förvÀntningar gÀllande revisionens utfall och har utmynnat i ett förvÀntningsgap. Revisorns uttalanden i revisionsberÀttelsen har utstÄtt mycket kritik genom Ären dÄ den inte tillför ett informationsvÀrde för anvÀndarna. Revisionens förvÀntningsgap Àr ett fenomen som studerats över tid och nationella grÀnser men trots utveckling av lagstiftning fortfarande Àr bestÄende. IAASB har utgett ett utkast av en ny revisionsstandard, ISA 701, som ska bidra till en mer individualiserad revisionsberÀttelse i syfte att minska förvÀntningsgapet.

En person som omfattas av det svenska hÀlso- och sjukvÄrdssystemet kan under vissa förutsÀttningar bli ersatt av det allmÀnna för grÀnsöverskridande vÄrd, det vill sÀga för utgifter för tand- eller sjukvÄrdsbehandlingar som erhÄlls utomlands. Det gÀller frÀmst inom Europa, men Àven för vissa utomeuropeiska lÀnder, de sÄ kallade konventionslÀnderna. Formerna för ersÀttning ser olika ut. Ibland krÀvs att förhandstillstÄnd beviljas för att ersÀttning skall utgÄ. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillÀmpas nÀr ersÀttningen bestÀms, till exempel förordning (EEG) nr.