Detta arbete Àr gjort som examensarbete (4 poÀng) för polisutbildningen vid UmeÄ Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova vÄldsbrott. Författarna har Àven studerat om det finns nÄgon forskning som visar pÄ att tidigt kunna stÀlla diagnos samt om det finns nÄgon fungerande behandling. Arbetet Àr gjort med hjÀlp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förstÄelse för begrepp och gÀllande lagstiftning.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.

Sveriges djurskyddslagstiftning Àr en av vÀrldens hÄrdaste, men för att kunna upprÀtthÄllaen lagstiftning behöver man ocksÄ veta var problemen finns och det Àr vi inte alltid lika brapÄ. Ett omrÄde dÀr man vet att det föreligger djurskyddsproblem Àr hos övergivna katter,utöver det vet man vÀldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett omrÄde som man vetsÀrskilt lite om Àr ladugÄrdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugÄrdar, som intehar tillgÄng till att gÄ in i ett bostadshus och i de flesta fall har till frÀmsta uppgift att fÄngarÄttor. Enligt tidigare utlÀnska studier förekommer flera hÀlsoproblem hos ladugÄrdskatter,sÄsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Det finns mÄnga olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dÄligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhÀva hur företag gagnas av samarbetet. MellanhÀnder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En Àndrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krÀvs en utvecklad sponsringsrelation som Àr ömsesidigt vÀrdeskapande och dÀr parterna uppfyller alla nivÄer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring pÄverkas mer av kulturinstitutioners storlek Àn av företags..

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskÀrelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten frÄn bÄda sidor yttrar sig, bÄde de som motsÀtter sig omskÀrelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrÄn olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmÀnhÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur har debatten om omskÀrelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskÀrelse?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.

VÀrlden blir allt mer globaliserad och den internationella handeln ökar i betydelse. Detta ökar behovet av en fungerande internationell lagstiftning. Ett sÀtt att kontrollera hur vÀl den internationella lagstiftningen fungerar och vad olika lÀnder gör för att följa dem Àr att vÀlja ett par lÀnder och göra en komparativ studie. I denna uppsats kommer lÀnderna USA och Kina att tjÀna som studieobjekt. FrÄgestÀllningen som behandlas i uppsatsen Àr vilken roll ILO (International Labor Organisation) spelar och hur dess framtid ser ut.

Servitut som inte uppfyller nÄgot ÀndamÄl eller inte anvÀnts under vÀldigt lÄng tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt frÄn Fastighetsregistret utan kvarstÄr och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur hanteringen av servitut kan förbÀttras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.De metoder som anvÀnds Àr en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrÀttningsakt visas för att ge praktiska exempel.

Uppsatsen har tvÄ delsyften. För det första avser vi analysera och utvÀrdera de operativa risker som finns i samband med banktjÀnster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. VÄrt andra delsyfte Àr att undersöka hur skadestÄndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser Àven att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler frÄn skadestÄnd uppfyller de krav som stÀlls enligt svensk rÀtt. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras pÄ textstudier.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

I denna intervjustudie har utrymning uppÄt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppÄt analyserats samt klarlÀgga rÀddningstjÀnstens syn pÄ problematiken med utrymning uppÄt och insats nedÄt.UndermarksanlÀggningar sÄ som vÀgtunnlar, tÄgtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhÀlle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppÄt i trappschakt. Det finns dock en brist pÄ forskning och utförda studier kring utrymning uppÄt och den utmattningsproblematik som kan uppstÄ. Ett problem för rÀddningstjÀnsten dÄ de gÄr ner i dessa trappschakt Àr att de riskerar att möta de utrymmande och hÀlsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvÄrar rÀddningstjÀnstens insatsförmÄga och möjlighet att bistÄ utrymningen.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Bakgrund & Problem: SOX Àr en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar pÄ de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början pÄ 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att ÄterstÀlla investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att pÄverka alla företag som har vÀrdepapper pÄ den amerikanska finansmarknaden. DÀrmed berördes Àven en del svenska företag. Vi har dock mÀrkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lÀmna den amerikanska börsen. SOX har fÄtt utstÄ mycket kritik sedan det infördes med tanke pÄ det komplicerade regelverk det Àr, det ökade ansvar ledningen har fÄtt och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & FrÄgestÀllning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.