Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två Lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

När reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster på näringsbetingade andelar infördes år 2003, öppnades även en möjlighet för företag att genom ett så kallat paketeringsförfarande överlåta tillgångar skattefritt. Paketeringsförfarandet går till på så sätt att tillgången läggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvärvare. Om andelarna i dotterbolaget är kapitalandelar som utgör näringsbetingade andelar blir vinsten undantagen från beskattningen. Det finns dock två Lagrum som reglerar när andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte är näringsbetingade. Det är den särskilda regeln i 27 kap.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Detfinns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmedstämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

I denna fallstudie har Flästa vattentäkt i Bollnäs kommun samt Ljung vattentäkt i Linköpings kommun studerats. Det som studerats är hur myndigheterna i dessa två fall hanterat frågor kring ersättningar till markägare samt arrendatorer och andra nyttjanderättsinnehavare i samband med att vattenskyddsområdet inrättats. Studien är genomförd som en fallstudie där strukturerade analyser gjorts av utvalda dokument. En ansats har också gjort att relatera det studerade problemet till Ulrich Becks teorier om risksamhället. Studien är avgränsad till att enbart studera hur ersättningar till jordbruket hanterats.

Natura 2000 som områdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (79/409/EEG). Det är därför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa Lagrum. En del i detta är de avvägningar som domstolsväsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-områden. Dessa rättsfall är intressanta att studera eftersom det inte räcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullständigt, utan det kräver även att rätt ekologiska och juridiska avvägningar genomförs i domstolarna. Syftet med den här uppsatsen är alltså att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rättsfall som handlar om Natura 2000. De rättsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna är M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid Ljungån, C-127/02 hjärtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-våtmarkerna. Utifrån ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillståndsärenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende på hur de ser på miljön som beslutet rör.

Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och är till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ägarlägenhet. Trots boendeformens etablering så uppkommer förvaltningsrelaterade problem då och då, vilket har lett till lagreformer med jämna mellanrum i landet. Den svenska ägarlägenheten är relativt ny på marknaden, och kan således använda sig utav andra länders erfarenheter av förvaltning när den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrätten är en boendeform som liknar ägarlägenheten, med en förening som har mycket av makten vad gäller förvaltning. Genom att även studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrågor täckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den ännu nya svenska ägarlägenheten.Vartannat år hålls en konferens i Australien som berör landets ägarlägenheter och dess förvaltning, där professionella kommer samman och diskuterar aktuella frågor och ämnen.

För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De Lagrum som reglerar detta är hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden .

Det har länge debatterats huruvida de svenska skattetilläggsreglerna är förenliga med de krav som Europakonventionen ställer upp i artikel 6. Efter att Sverige blev fällda av Europadomstolen i fallen Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi AB & Vulic mot Sverige har regeringen gjort justeringar i skattebetalningslagen och taxeringslagen, med syfte att göra den svenska lagstiftningen förenlig med Europakonventionens krav. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka om den nya lagregleringen är förenlig med Europakonventionens artikel 6 eller om Sverige riskerar att fällas ytterligare fler gånger av Europadomstolen rörande det svenska skattetillägget. Vi har använt oss av en rättsdogmatisk metod som innebär att vi har använt oss av lagstiftning, förarbeten, praxis och befintlig doktrin för att undersöka vårt syfte på bästa möjliga sätt. Vi undersökte den framförda kritiken mot den nya lagregleringen samt de punkter där Sverige blev fällda av Europadomstolen.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.