Grannmedling
en studie om kommuners behov av handlingsplan
För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta är hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden . Detta skyddsnät omfattar inte dem som äger sina fastigheter. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som uppstår när grannar i egna fastigheter befinner sig i en djupgående konflikt med varandra och när kommunens ansvar för att lösa konflikten är diffust på grund av att tydliga handlingsplaner saknas. Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod genom dels litteraturstudier och dels en telefonintervju med en sakkunnig. Vidare har samtal med personer, som personal vid Lantmäteriet, använts som stöd i det resonemang som förs. En viktig generell avgränsning av uppsatsen är, att resultatet som presenteras, baseras endast på de litteraturstudier och på de muntliga källor som redovisas i uppsatsen gällande en konflikt genom att belysa ett case. Vidare har inte alla Sveriges kommuners behov av handlingsplaner vid grannkonflikter undersökts, utan uppsatsen avgränsar sig till just Haparanda kommun och de personer som använts som muntliga källor. Uppsatsen delar huvudsakligen upp medlingen i två paradigm. Den ena är ?reparativ/relationsmedling? och den andra är ?problemlösande medling?. Vidare har uppsatsen av utrymmesskäl avgränsats till endast en telefonintervju med en sakkunnig konfliktlösare ? Eleonore Lind. I USA har kommuner sedan länge erbjudit utarbetade handlingsplaner och metoder för både invånare och kommunanställda att lösa konflikter genom så kallad grannmedling. För att kunna komma till rätta med konflikter är det av största vikt att relevant stöd sätts in i ett tidigt stadium. Det finns olika typer av medling som är lämpliga vid olika typer av konflikter och för att komma fram till en lösning. Uppsatsen beskriver medling utifrån ett historiskt perspektiv och visar hur metoden har vuxit fram och utvecklats både nationellt och internationellt. Vidare förklaras medlarens roll som opartisk vid konflikter mellan grannar. Uppsatsen beskriver en grannkonflikt utifrån ett autentiskt case och visar hur kommunens insatser såg ut i fallet. Uppsatsens vill lyfta fram kommunens ansvar utifrån ett juridiskt perspektiv för sina invånare och koppla det till grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Ytterst handlar uppsatsen om hurvida det finns behov av ny lagstiftning eller alternativt utarbetade handlingsplaner för kommuner med grannkonflikter.