Garantläran har en central betydelse för bestämmande av straffansvar vid underlåtenhetsbrott. Speciellt eftersom det inte finns någon ?civilkuragelag? i Sverige, som hade kunnat fånga upp de underlåtenhetsbrott som annars fallit utanför BrB:s straffstadganden. Det är en lära som trots att den synes vara accepterad i doktrinen och förarbeten är outvecklad och dess innebörd är inte klarlagd i praxis.  Det råder osäkerhet om såväl hur långt garantläran sträcker sig, som hur den ska tillämpas i praktiken ? vilket särskilt gäller förhållanden mellan närstående personer. Vart gränsen för straffansvaret i dessa relationer går är oklart, doktrinen är splittrad och väldigt lite praxis finns att tillgå.        Vad gäller närstående relationer i Sverige är det bara rättsliga relationer såsom förälder ? omyndigt barn, som klart konstituerar ansvar för underlåtenhet att agera.

Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida, och i så fall på vilket sätt, EU-domstolens avgörande Eurofood och därpå följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jämförelse med rättsläget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats är att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mån har försvårat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sätespresumtionen med hänvisning, såsom primärt och avgörande skäl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat där bolaget även har sitt säte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sätespresumtionen enbart kan brytas med hänvisning till objektiva och fastställbara omständigheter för tredje man. Därvid uttalades att när ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget, är den omständigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillräckligt för att kullkasta presumtionen.

När människor lever i relation med andra människor uppstår någon gång en konflikt, meningsskiljaktigheter är ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas på en del olika sätt, några sätt är mer konstruktiva och några sätt är mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrån vad som är ?barnets bästa?. Det efterlevs inte alltid idag, inte på grund av ovilja från samhället sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist på resurser.