Den organiserade brottsligheten och Àven den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rÀttsystemets problemomrÄden. En del i bekÀmpandet av dessa Àr lagen (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt (PTL). Lagen har sedan dess ikrafttrÀdande utvidgats betydligt i omfattning men Àven genomgÄtt en rad förÀndringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna pÄ vilket sÀtt lagen har förÀndrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jÀmföra det teoretiska i lagen med dess tillÀmpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Studiens syfte var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende utgÄr frÄn begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn dÀr vÄrdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka om förutsÀttningar finns för att ha möjlighet att utgÄ frÄn anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av bistÄndshandlÀggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur tar bistÄndshandlÀggare hÀnsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal pÄ korttidsboende hÀnsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svÄrigheter upplever bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende nÀr de i sitt arbete tar hÀnsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lÀgre grad av trygg anknytning Àn andra barn.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i Är 4, frÄn tvÄ olika skolor. I den ena skolan gÄr flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrÄn 6 bilder förestÀllande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrÄn det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tÀnker och kÀnner.

The purpose of this Master Thesis is to investigate the quality of the library service at the City Library of Uddevalla. In particular this thesis will examine the quality of the library service to people who are disabled. This applies particularly to the service to people with reduced ability to move or to see, which also includes people with infirmities due to old age. We also have investigated how well the library itself is adapted to the disabled. In order to get more information about the library service to people who are disabled, we have studied literature on this subject and the Master Thesis contains a summary of those documents.

Genom att undersöka hur ungdomar mÄr i dagens samhÀlle kan bÄde negativa och positiva faktorer upptÀckas. De negativa kan förebyggas och förÀndras, de positiva bibehÄllas och förbÀttras. Ungdomarna Àr de som ska ta över samhÀllet efter nuvarande generation. För att frÀmja ett vÀlmÄende samhÀlle i framtiden bör vÀlmÄende ungdomar frÀmjas idag. Syftet med studien var att göra en jÀmförelse mellan hur det var att vara ung i PiteÄ Är 1993 och Är 2006.

Att alla mĂ€nniskor skall ha samma rĂ€ttigheter och vĂ€rde förklarades redan Ă„r 1948 av Förenade Nationerna. Idag finns det en mĂ€ngd aktörer som arbetar för ett mer jĂ€mlikt samhĂ€lle och detta Ă€r av stor betydelse inte minst för personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar. Denna rapport granskar om samma möjligheter erbjuds för funktionshindrade, som för icke funktionshindrade vid en utrymningssituation frĂ„n fartyg.Rapporten baseras pĂ„ intervjuer och observationer som gjorts med fyra passagerarrederier, intervjuer med funktionshindrade samt pĂ„ uppgifter som tillhandahĂ„llits genom kontakt med företag och organisationer som haft anknytning till rapportens Ă€mne. Även lagar och regelverk anvĂ€ndes som fundament till denna rapport.En av rapportens mĂ„l Ă€r att fĂ„ fartygsbranschen att uppmĂ€rksamma funktionshindrades olika förutsĂ€ttningar vid en evakuering. I rapporten presenteras Ă€ven förslag om hjĂ€lpmedel som kan anvĂ€ndas för att undanröja eventuella hinder som kan uppstĂ„ vid evakuering av funktionshindrade pĂ„ fartyg.Rapportens resultat visar att funktionshindrade resenĂ€rer anser att information som förklarar de rĂ„dande förhĂ„llandena vid en eventuell nödsituation bör tillhandahĂ„llas i olika format sĂ„ att alla kan ta del av den.

Utvecklingen av anvÀndargrÀnssnitt har sedan persondatorns intÄg i vÄrt samhÀlle utvecklats enormt för att i dag vara relativt vÀlutvecklade i anvÀndar- och tillgÀnglighet. TyvÀrr har inte utvecklingen av webbaserade grÀnssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god anvÀndarvÀnlighet och tillgÀnglighet. Vi vill med vÄr uppsats finna nÄgra orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med anvÀndarstöd för funktionshindrade. I vÄr fallstudie har vi funnit att nÄgra av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler Àr mer tillgÀnglighetsanpassade Àn dagens, ligger inom omrÄden sÄsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

Psykosocial arbetsmiljö Àr ett problem som Äterfinns inom mÄnga arbetsplatser i vÀrlden. Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte Àr att undersöka, förstÄ och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan pÄverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrÄn de förutsÀttningar som finns. De arbetar utifrÄn att förbÀttra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbÀttring men det finns fortfarande brister kvar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslÀrarna erbjuder för funktionshindrade till att delta pÄ idrottslektionerna. Studien genomfördes pÄ en skola med tvÄ funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta pÄ idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes dÄ det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn pÄ skolan dÄ det Àr rektorn som vet vad skolan vÀljer att lÀgga resurserna pÄ. Skolan i frÄga lÀgger 800 000 kronor per Är pÄ specialutrustning och lÀrarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per Är pÄ andra materiella anpassningar. Detta innebÀr dock inte att idrottshallen Àr anpassad för funktionshindrade elever dÄ det framkommer av rektorn att det finns sÄ mÄnga fel som behöver ÄtgÀrdas och Àndras i hallen sÄ att det krÀvs en stor investering och detta leder till att det inte kommer Àndras nÄgot i hallen pÄ obestÀmd tid.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

I början av 1900-alet vÀxte mÀnniskor med intellektuell funktionsnedsÀttning upp pÄ stora, enkönade institutioner. Som en reaktion pÄ samhÀllets avstÄndstagande frÄn mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar vÀxte sÄ smÄningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa mÀnniskors sjÀlvstÀndighet och tillförsÀkra dem sjÀlvbestÀmmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhÀlleliga utveckling Àr sÀrskolan fr.o.m.