The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms.

MÀnniskor med kommunikationssvÄrigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjÀlp av Alternativ och kompletterande kommunikation, Àven kallad AKK. Att ha förmÄga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemÄl borde vara en sjÀlvklarhet, men tyvÀrr Àr detta inte sjÀlvklart för alla mÀnniskor.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan pÄ personer med kommunikationssvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer Àr genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvÄrigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

I denna studie har jag försökt fÄ en ökad kunskap om hur bistÄndshandlÀggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrÄn Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istÀllet pÄ den enskilde brukarens behov av diverse hjÀlpinsatser frÄn kommunen..

The aim of this Masters thesis is to examine how disabled people who receive the shut-in-service in one community define service quality. The purpose is also to examine the shut-in-service and to look at the users' context. Answers are sought to the following questions: - How do users experience the service quality of the shut-in-service? - What kind of service does the shut-in-service offer to the user? - How can the user be described and which are his/her requests? The analysis is based on theory about service quality by Christian Grönroos. The theory makes a distinction between two kinds of service quality, technical vs functional quality, as experienced by the user through the profile of the organization.

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

En individ med funktionsnedsÀttning stÀlls varje dag inför en rad olika svÄrigheter i vÄrt samhÀlle och de Àr stÀndigt i behov av att samhÀllet finns till hjÀlps för dem. Varje individ Àr olika och behöver dÀrför olika hjÀlp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till sÄ att individer med vissa funktionsnedsÀttningar fÄr rÀtt insatser sÄ att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag Àr LSS handlÀggare. Deras arbete Àr mycket betydelsefullt för individerna som Àr i behov av denna lag.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLED The purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives.

This thesis aims to examine the differences in interpretation and application of the new legislation regarding the standardized parental deduction within the Social Insurance Code and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The primary focus is on the differing perspectives of the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) and the Swedish Social Insurance Agency (F?rs?kringskassan). ISF emphasizes the importance of referencing legislative preparatory works in interpreting the law and has criticized F?rs?kringskassan for failing to do so in its administrative practices.

Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete Àr att belysa, tolka och förstÄ hur personal i denna stödverksamhet ser pÄ sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillÀgna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, dÀr mÀnniskans behov av att berÀtta ses som en existentiell förutsÀttning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus pÄ dialog har de teoretiska utgÄngspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berÀttelse och en kommunikationsteori som sÀtter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser bÄde yrkesmÀssiga och personliga hÀndelser som avgörande för hur deras syn pÄ yrkesrollen förÀndrats över tid.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Denna rapport presenterar ett examensarbete pÄ C-nivÄ dÀr uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för mÀnniskor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjÀnster. MÄlet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i tvÄ delsyften, dels kartlÀggning av vilka tjÀnster som finns och Àr under utveckling inom omrÄdet ITS ? förarstöd och sÀkerhet samt hur de skulle kunna anvÀndas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS.