Sökresultat:
2589 Uppsatser om Lagen om medbestämmande i arbetslivet - Sida 9 av 173
Coaching som en vÀg till kompetensutveckling : En kvalitativ textanalys
Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.
Sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och vÀlbefinnande i arbetslivet
Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.
Besöksförbud: ett medel för att skydda brottsoffrets rÀtt till ett normal liv
VÄrat huvudsyfte med denna uppsats Àr att belysa huruvida besöksförbud Àr ett tillrÀcklig skydd för ett brottsoffer frÄn stalkare och vad ett besöksförbud innebÀr. Detta regleras frÀmst i lagen om besöksförbud. Att begrÀnsa andras rörelsefrihet genom ett besöksförbud Àr en rÀttslig frÄga som vÀger tungt i svenska författningar och Europa konventionen. I princip krÀvs för att besöksförbud ska meddelas att den som kan avses med besöksförbud Àr dömd för brott mot sökandens liv, hÀlsa, frihet, eller frid. I andra fall skall lagen anvÀndas mycket restriktivt.
Teambuilding ? En diskursanalytisk studie av ett managementrecept
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fenomenet teambuilding kommer tilluttryck. Vi intresserar oss för hur den ideala mÀnniskan i arbetslivet beskrivs ochvilka samband som skapas mellan teambuilding som aktivitet och den idealaarbetstagaren. Vi gÄr igenom hur aktuell forskningen kring teambuilding ser ut ochhur kollektivt lÀrande uppstÄr. DÀrefter studerade vi teambuilding utifrÄn ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv som en managementtrend, ett organisationsreceptoch en resande idé. Vi analyserar forskning kring teambuilding och hemsidortill organisationer som sÀljer eller förmedlar teambuildingtjÀnster.
Rekryterarens BÀste (o)VÀn : En studie om standardiserade bedömningstjÀnster i arbetslivet och dess effekter för rekrytering och urval
Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vÄr kÀnnedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhÄllande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förstÄelse för hur standardiserade bedömningstjÀnster i arbetslivet kan pÄverka och motivera organisationer Àr viktigt ur sÄ vÀl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. PÄ en teoretisk nivÄ kan forskningsresultat bidra till den allmÀnna förstÄelsen om fenomenet standardisering, och pÄ en praktisk nivÄ hjÀlpa företagare att bedöma och utvÀrdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjÀnster i arbetslivet kan pÄverka risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter frÄn tvÄ företag som medverkar i nÀtverket för ISO 10667samt representanter frÄn tvÄ rekryteringsbolag som i dagslÀget stÄr utanför nÀtverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mÄn kan minska risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.
ByggfelsförsĂ€kringen : ĂndamĂ„l och Ă€ndamĂ„lsenlighet?
Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga Àndringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsÀkring skall tecknas. FörsÀkringen omfattar kostnader för att avhjÀlpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjÀlpa fel och brister utan lÄngvariga tvister om vem som skall ta pÄ sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvÀrre verkar fungera sÀmre i verkligheten. Lagen innehÄller nÀmligen flertalet bestÀmmelser om tillÄtna ansvarsbegrÀnsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger nÄgon rÀtt till ersÀttning trots att det Àr rimligt att anta att skadorna skall tÀckas av försÀkringen.Denna uppsats syftar dÀrmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsÀkringens tillÀmpning för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprÀtthÄlls sÄ som lagen Àr utformad idag eller om lagen borde Àndras och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt den borde förÀndras.Efter att ha studerat gÀllande rÀtt och föreliggande försÀkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsÀkringens tillÀmpningsomrÄde Àr vÀldigt snÀvt och dÀrmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ÀndamÄlsenlig. Jag anser sÄledes att utvecklingsfel borde omfattas av försÀkringens tillÀmpningsomrÄde för att byggherren skall erhÄlla ett fullgott skydd för byggfel. Jag Àr Àven av den uppfattningen att konsumenter som vÀljer att sjÀlva uppföra sitt hus utan olÀgenheter kan uteslutas frÄn försÀkringsobligatoriet dÄ försÀkringen medför minimal nytta för dessa..
Drogtestning inom den privata arbetssektorn : Behov av lag?
IntegritetsfrĂ„gor i arbetslivet har uppmĂ€rksammats vĂ€sentligt under den senaste tiden. En kontrollĂ„tgĂ€rd som har debatterats sĂ€rskilt Ă€r medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare pĂ„kallar för kontroll av arbetstagare. I nulĂ€ge finns det ingen specifik lag som reglerar nĂ€r och under vilka omstĂ€ndigheter arbetsgivare Ă€r berĂ€ttigade att pĂ„kalla drogtestning av arbetstagare. Ă
r 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som Àven innehÄller förslag pÄ bestÀmmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar nÀr och under vilka omstÀndigheter arbetsgivare Àr berÀttigade att begÀra drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. FrÄgestÀllnigen analyseras huvudsakligen utifrÄn huruvida rÀttssÀkerhetsskÀl kan motivera lagstiftning.
Lagen om valfrihet- Ett bistÄndshandlÀggar- och Brukarperspektiv
Studien handlar om att utveckla en förstÄelse för ?Lagen om valfrihet? ur bistÄndshandlÀggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare dÀr samtliga har serviceinsatser frÄn olika utförare. Utförarna Àr de företag som har en verksamhet inom hemtjÀnst för Àldre.
Stresshantering i arbetslivet : Hur man reducerar den negativa stressen
Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..
Lagen om kassaregister : Konkurrens pÄ samma villkor inom restaurangbranschen i GÀvle?
Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens pĂ„ samma villkor inom restaurangbranschen i GĂ€vle? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen SoysĂŒren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det Ă€r en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser pĂ„ företagsnivĂ„ just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebĂ€ra att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlĂ€gger Ă€ven situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in Ă„sikter frĂ„n restaurangĂ€gare samt en representant frĂ„n Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med Ă„tta restaurangĂ€gare i GĂ€vle och en skatterevisor pĂ„ Skatteverkets kontor i GĂ€vle.
AnmÀlningsplikt ? vilka faktorer pÄverkar revisorns beslut om att anmÀla vid misstanke om brott?
Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.
Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning
I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.
Hur elever utvecklar sitt lÀrande med hjÀlp av ett elevbygge
Strömbackaskolan i PiteÄ har en unik undervisningsmetod nÀr det gÀller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och nÀringsliv ett pÄgÄende projekt. I projektet fÄr elever under skoltid lÀra sig hur ett bygge fungerar, eleverna fÄr delta nÀr man bygger hyreshus. Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begrÀnsats till följande tre frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gÀller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkÀter och har genomförts pÄ hösten 2010.
FörvÀrvsarbetande förÀldrars upplevelser av balansen mellan olika roller
Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mÀns större ansvar för familjelivet. Intresset Àr stort för hur förÀldrar förenar kraven frÄn sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förstÄelsen för förvÀrvsarbetande förÀldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrÄn bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger pÄ fem intervjuer med förvÀrvsarbetande förÀldrar med 2-3 barn i Äldern 1,5 till 15 Är. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt pÄ ett företag.
LOU: den offentliga upphandlingens syfte och funktion
Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio Ären reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen Àr ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. PÄ grund av att LOU ursprungligen kommer frÄn EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmÀnna europarÀttsliga principer. Lagens grundtanke Àr att all upphandling skall genomföras pÄ ett affÀrsmÀssigt sÀtt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels pÄ grund av EG-direktiven och dels pÄ det komplicerade ÀmnesomrÄdet, blivit vÀldigt omfattande och komplicerad.