Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar individen. VÄr utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att vi stÀller oss kritiska till arbeten med högt sjÀlvbestÀmmande som blir allt mer vanligt. Till vÄr hjÀlp har vi en mÀngd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet Àr baserat pÄ tidigare statistik framtaget av ESS, som bestÄr av ett samarbete mellan 24 europeiska lÀnder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar grÀnsdragningen mellan arbete och fritid.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

VÄld i arbetslivet Àr ett samhÀllsproblem som har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. MÀnniskan spenderar stor del av sin vakna del pÄ arbetet och upplevs vÄld i arbetslivet kan det fÄ förödande effekt pÄ en mÀnniskas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat vÄld dÀr arbetsgruppen Àr restaurangarbetare som jobbar i yttre tjÀnst med gÀstkontakt. Det Àr en grupp som vÀldigt fÄ studier Àr baserade pÄ trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till vÄld i arbetslivet sÄsom alkohol, sena nÀtter och gÀsthantering.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad de anstÀllda som intervjuas anser vara vÄld pÄ deras arbetsplats och hur det kan se ut men Àven vad det kan finnas för orsaker till vÄld pÄ deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförstÄelse dÄ denna har jobbat sjÀlv i restaurangbranschen i 15 Är vilket kan vara bÄde till en nackdel och fördel i studien.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebÀr för individen. Studiens syfte Àr att förstÄ hur studenter pÄ högskolenivÄ ser pÄ de krav pÄ arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus pÄ begreppet anstÀllningsbarhet.FrÄgestÀllningarna berör individernas syn pÄ anstÀllningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt pÄ anstÀllningsbarhet. Arbetet Àr kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av Ätta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien anvÀnder Àr Sennetts (2007) kritiska reflektion pÄ individualiseringen, Allvin m.fl.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Sedan början av Äret 2009 har ett av de hetaste Àmnena inom den allmÀnna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle trÀda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten prÀglas av motstÄende intressen, bestÄende av rÀttighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rÀttigheter och fildelarnas vÀrnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gÀller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en nÀrmare analys av denna uppdagas Ätskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rÀttsliga regleringen och delvis med avvÀgningssvÄrigheterna mellan rÀttighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att mÀnniskor vÀljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.