Varje Är tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och sÄ mÄnga som 650 studenter lÀser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i GÀvle (HiG). Vi Àr sjÀlva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebÀr blandade kÀnslor av bÄde förvÀntan och oro. Orsaken till denna osÀkerhet Àr till stor del det faktum att vi inte vet vad som förvÀntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lÀrt oss under vÄr utbildning och vad förvÀntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat före detta studenter frÄn HiG, varav en man och en kvinna frÄn den privata sektorn samt en man och en kvinna frÄn den offentliga sektorn.

PURPOSE: To analyze how companies in the Swedish beer industry strategically workingwith CSR externally in order to increase their legitimacy.METHOD: Qualitative interviews and text analysis to enable data to stakeholder analysis.MATERIAL: Respondent interviews with key individuals, textual analysis of CSR-relateddocuments of the largest beer producers in Sweden.MAIN RESULTS: The study shows that it is possible to distinguish three main categories ofstakeholders to the beer producers. These have various high stakeholder values, wherecustomers are those with the highest value, then consumers and third critics. That these havevarious high values allows different strategic approach to the key issue of how preventivemeasures, that can be said to work against their own products, affects the beer producerslegitimacy among stakeholders..

FrÄgestÀllningen för uppsatsen tog sin utgÄngspunkt i ohÀlsan i arbetslivet vilket Àr ett viktigt och omdebatterat omrÄde. Syftet med uppsatsen var dock inte att lÀgga fokus pÄ det sjuka utan att försöka hitta exempel pÄ en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hÀlsa. UtifrÄn fallstudien som metod genomfördes en studie pÄ en sjukvÄrdsavdelning dÀr teamarbete anvÀnts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes Ätta intervjuer och utöver det har Àven styrdokument legat till grund för uppsatsen.

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

VÄrd- och omsorgssektorn i Sverige kÀnnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förÀndringar. Antalet mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder pÄ att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal Àldre mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov har orsakat att mÀnniskor i allt större utstrÀckning bor kvar hemma och behöver dÀrmed mer hemtjÀnst och hemsjukvÄrd. Antal sjukfrÄnvaro bland vÄrdpersonal har pÄ grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvÀr fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhÄllanden gör dem kritiska mot förÀndringar, de ökade kraven och nya mÄl.

Since drinking habits are created in social environments the workplace has an important role in alcohol prevention. This study has investigated employees (N=216) in a Swedish municipality work organisation with the purpose to describe the alcohol culture in workplace and how it influences on the workers attitudes towards alcohol. The theoretical baseline for the study has been Ames and Janes framework that explains the relation between workplace culture and drinking habits among workers. The study showed significant relations between restrictive attitude towards alcohol and not drinking with co-workers (POR: 2.5) and feeling low pressure in the work situation (POR: 2.2). Therefore it should be of interest for employers to adopt a cultural perspective and a primary prevention strategy in their alcohol policies that focuses on social relations and the workplace conditions.

Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants? subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and MalténsThe results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied.

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative CourtÂŽs application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each.

I den aktuella kommun dÀr studien genomförts har stora satsningar gjorts pÄ att fortbilda vÄrdpersonal i demensvÄrd under mÄnga Är. Trots detta har det visat sig att det finns svÄrigheter för vÄrdarna att omsÀtta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pÄgÄr Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbÀttra vÄrden och omsorgens inre kvalitet i Àldreomsorgen. Jag ville dÀrför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en sÄ stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattningar av lÀrandet och de nya kunskaper som de fÄtt genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lÀrande efter utbildningen.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestÀmning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod Àr skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremÄl för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga pÄverkar sinnesstÀmningen och kreativitet, om kvinnor och mÀn pÄverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfÀlle pÄ en vÄrdcentral som var försöksgrupp och en annan vÄrdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstÀmningsfrÄgeformulÀr.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella pĂ„ ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r. Syftet bröts ner i följande tre frĂ„gestĂ€llningar; 1). Upple-ver personalen pĂ„ ungdomsmottagningen nĂ„gra specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och hur beskrivs i sĂ„ fall dessa? 2). Är frĂ„gor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angĂ„ende ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt? 3).

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Titel: FörmÄgor och fÀrdigheter som kompetenser för anstÀllningsbarhet i personalvetaryrket.Författare: Josef PernholmHandledare: Ylva Ulfsdotter ErikssonExaminator: Kristina HÄkanssonExamensarbete i personalvetenskap 15 hpJuni 2010Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som en kandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattas som anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls i utbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter i deras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före detta studenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhet och kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgor och fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats. Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄ programmet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.