Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ har sin utgÄngspunkt i den vÀlfÀrdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade lÀnder stÄr inför i form av en Äldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i Äldrarna. Idag lÀmnar mÄnga arbetslivet redan kring 65 Ärs Älder, trots att det Àr ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsÀtta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer utforska hur Àldre kvinnor inom vÄrdyrken ser pÄ sin arbetssituation, yrkesmÀssiga sjÀlvbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa Àr intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lÀmna arbetslivet inom nÄgra Är.

Arbetet behandlar islÀndsk bibliotekshistoria, som tog sin början dÄ den första lÀseföreningen bildades 1790. MÄlet var att köpa böcker kollektivt för cirkulation. Under 1800-talet vÀxte lÀseföreningar upp för "vanligt folk" över hela Island. Amtsbiblioteket i Akureyri, 1827, grundades pÄ danskt initiativ. Pliktleveranslag kom 1886, som omfattade Amtsbiblioteken och Nationalbiblioteket i Reykjavik.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvĂ€rlden dĂ„ ett av USA:s mest framgĂ„ngsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen pĂ„ företaget som handlade i eget intresse utan hĂ€nsyn till aktieĂ€garna. Tillika förvĂ„nade blev vi svenskar nĂ€r skandalen i Skandia uppdagades. Även hĂ€r agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieĂ€garna. Till följd av en rad uppmĂ€rksammade företagsskandaler, sĂ„som i Enron och Skandia, har det dĂ€rför införts regleringar angĂ„ende den interna revisionen och den interna kontrollen.

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien Àr att undersöka huruvidatillhörigheten till en sÀrskild generation medför ett specifikt förhÄllningssÀtt till det egna arbetet, dvs. om nÄgra skillnader existerar generationerna emellan. Med hjÀlp av en undersökning utifrÄn en svensk kontext Àr vÄr förhoppning att genom vÄr studie kunna tillföra utökade kunskaper inom omrÄdet.Teorin som uppsatsen baseras pÄ berör tre huvudsakliga omrÄden; motivation, generation samt en sammanslagning av de tvÄ begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmÀnmÀnskligt perspektiv Àr omfÄngsrikt och definierat pÄ ett flertal olika vis, men saknar tÀckning för mer specifika kontexter.

En bra arbetsmiljö Àr viktig och en förutsÀttning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lÀrare pÄverkar mÄnga unga mÀnniskors vardag och ska Àven lÀgga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan Àr en startplats för unga mÀnniskor men kan ocksÄ vara den första instans som barn som mÄr dÄligt kommer i kontakt med dÀr vuxna, kan uppmÀrksamma barnets behov och ge barnet hjÀlp och stöd. Det Àr viktigt att skolan skall vara en miljö fri frÄn hot och vÄld, dÀr ungdomar och lÀrare kan fÄ bra relationer i vilka de kan kÀnna sig trygga.Syftet med mitt arbete Àr se pÄ lÀrares utsatthet för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats. Arbetet stÀller upp de hÀr frÄgestÀllningarna:Var och i vilka situationer utsÀtts lÀrare för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats?Finns det nÄgon skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrares arbetsskadeanmÀlningar om hot och vÄld?Har de anmÀlda arbetsskadorna förÀndrats över Ären 1987-2007?Tidigare forskning pÄvisar försÀmringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskÀrningar.

Under tvÄ mÄnader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats pÄ ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna pÄ företaget. Arbetet har företrÀdesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. PÄ min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fÄtt arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men ocksÄ med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men Àven att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

This study is a critical discourse analysis on the genre of career coaching. Focus lies on questions such as how doescareer coaching articles construct the working subject, and how is working life described in the genre. The categoryof social relations is central to the study. I ask questions about which social relations are of importance, and whichare not, in the career coaching version of working life and how can these relations be interpreted from a critical pointof view. The concepts of power-knowledge is central to the analysis of social relations and the term employabilityconstitute the main theoretical understanding of what distinguish the contemporary labour market.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rÀttssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har vÀxt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar pÄ för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta Äterspeglas i LVM:s omhÀndertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rÀttskÀllorna framtrÀder inte bara gÀllande rÀtt utan ocksÄ de förestÀllningar och argument som rekvisitens utformning vilar pÄ och som Àr av stor vikt för den enskildes rÀttssÀkerhet..

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affÀrsverktyg inom arbetslivet. Med sina mÄnga funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affÀrsvÀrlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bÀrbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har Àven företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har sÀkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte Àr att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma sÀkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bÀrbara datorer. Studien visar att företag har ett större sÀkerhetsmedvetande och högre sÀkerhetskrav för bÀrbara datorer Àn smarttelefoner. Samtidigt Àr bÄde slutanvÀndarna och företagsledningen vÀl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen stÀlls inför..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolepersonal upplever de svÄrigheter som anmÀlningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlÀgga vilka dessa svÄrigheter Àr. AnmÀlningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om AnmÀlan om missförhÄllanden, vi har valt att fokusera vid de missförhÄllanden som grundar sig pÄ brister i omsorgen. Eftersom frÄgan kring vad som Àr brister i omsorgen Àr en definitionsmÀssig frÄga tycker vi att det Àr intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmÀlan om missförhÄllanden, vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllning:? Vad pÄverkar förskolepersonalens bedömningar i anmÀlningar om missförhÄllanden? Inom denna frÄgestÀllning ryms tvÄ aspekter som vi Àr sÀrskilt intresserade av:1. Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn?2. PÄverkar relationen till förÀldrarna förskolepersonalens förmÄga att se och anmÀla missförhÄllande?För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har vi intervjuat tio förskolepersonaler pÄ tvÄ olika förskolor inom samma kommun. Vi Àr tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras svar Àr vÀldigt stor.