1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det Àr att vara ishockeyspelare. FrÄn nÀr passionen för sporten vÀcks tills dess att den avslutas och en ny karriÀr inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta pÄ hur det Àr att försörja sig pÄ sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstÄ av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey Àr ett arbete och ett jobb, att det krÀvs mycket av utövaren. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vad som kan utlÀsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen Àr rÀttsvetenskaplig och utgÄr frÄn rÀttsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. GenomgÄende i rÀttsfallen kan det utlÀsas att koncentration ska ligga pÄ arbetstagarens arbetsförmÄga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren Àr skyldig att upprÀtta, ska ligga till grund för en prövning av vilka ÄtgÀrder som kan vidtas pÄ arbetsplatsen.

I denna studie har jag försökt fÄ en ökad kunskap om hur bistÄndshandlÀggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrÄn Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istÀllet pÄ den enskilde brukarens behov av diverse hjÀlpinsatser frÄn kommunen..

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestÀmning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod Àr skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremÄl för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga pÄverkar sinnesstÀmningen och kreativitet, om kvinnor och mÀn pÄverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfÀlle pÄ en vÄrdcentral som var försöksgrupp och en annan vÄrdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstÀmningsfrÄgeformulÀr.

PÄ senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bÀrbara datorer) har lÀnge dominerat marknaden för det anvÀndningsomrÄde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fÄtt bÀttre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskÀrm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskÀrm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som bÄde pek- och lÀsplatta (eng. Tablet computer).

Problemformulering: År 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v  Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v  Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvĂ€rlden dĂ„ ett av USA:s mest framgĂ„ngsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen pĂ„ företaget som handlade i eget intresse utan hĂ€nsyn till aktieĂ€garna. Tillika förvĂ„nade blev vi svenskar nĂ€r skandalen i Skandia uppdagades. Även hĂ€r agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieĂ€garna. Till följd av en rad uppmĂ€rksammade företagsskandaler, sĂ„som i Enron och Skandia, har det dĂ€rför införts regleringar angĂ„ende den interna revisionen och den interna kontrollen.

Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.

Under de senaste decennierna har rÀttsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid pÄ omrÄdet. Ett stort antal organisationer och lÀnder ser idag rÀttsreformer som nÄgot av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med lÀnder i tredje vÀrlden. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rÀttsstaten. Organisationerna och ett stort antal av vÀrldens ledare ser rÀttsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rÀttsliga utan Àven ekonomiska och politiska.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,FörsÀkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anstÀllda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmÀn försÀkring. Irehabiliteringsansvaret ingÄr sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning nÀr den anstÀllde varit helt eller delvis borta frÄn arbetet under en tid.Arbetsgivaren har Àven ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att pÄ sÄsÀtt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsÀtta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmÄga.Utredningen ska sedan lÀmnas till FörsÀkringskassan inom Ätta veckor.