Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan tvÄ elitlag med avseende pÄ fysisk kapacitet. FrÄgestÀllningar: Vilka fysiska krav stÀlls pÄ kvinnliga truppgymnaster under trÀning och tÀvling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster frÄn tvÄ olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvÀrdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthÄllighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. BÄda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera Är, det ena laget har vunnit flera SM-tÀvlingar och tÀvlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig pÄ tredje till sjÀtte plats pÄ SM.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

The interest in the subject of this study was raised during our education when we read about thedifficulties for young people to find a place at the labour-market.The aim of this study was to find out what the view of the possibilities to find a place on the labourmarketis for young people, 16 - 18 years old, who don't follow a national program but follow theindividual program.Both quantitative and qualitative methods have been used through a survey questionnaire and agroup-interview. The results show that young people know that education is important to get a jobbut at the same time the majority says that they would leave school if they got a job-offer. Theyoung people think that they have a relatively good knowledge about the labour-market but at thesame time they can't describe what it imply. This could mean that there is a gap between school andworking life. .

Nuvarande jordförvÀrvslag Àr frÄn 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvÀrva lantbruksegendom. Avsikten med lagen Àr att sysselsÀttning och bosÀttning ska frÀmjas i glesbygdsomrÄden. Man vill Àven att strukturförbÀttringar ska underlÀttas i omarronderingsomrÄden. Ambitionen Àr ocksÄ att bibehÄlla balansen mellan olika Àgarkategorier, frÀmst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begrÀnsa juridiska personers möjlighet att förvÀrva lantbruksegendom. FrÄgan om juridiska personers rÀtt att förvÀrva mark har diskuterats den senaste tiden.

Uppsatsen syftar till att belysa det svÄra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hÄlla i svÄra samtal Àr en chefsuppgift som författarna anser bör uppmÀrksammas. Undersökningen som gjorts Àr en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie dÀr fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svÄra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svÄra. Det samtal som respondenterna ansÄg var svÄrast att hÄlla var det att framföra kritik till medarbetare, dÀrefter kom missbrukarsamtal.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige Àr hög i jÀmförelse med andra EU-lÀnder.LÄngtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare ÄtergÄngsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning dÀr olika insatser bör prövas och utvÀrderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjÀlp för den sjukskrivne iÄtergÄngsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i ÄtergÄngsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad lÄngtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit lÄngtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underÄren 2007-2008 ÄtergÄtt till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex mÄnader.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.