Denna studie behandlar revisorernas anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begrÀnsningar gÀllande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trÀdde sÄlunda lagen om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn pÄ anmÀlningsplikten skiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, dÄ frÀmst begreppen ?kan misstÀnkas? och ?utan oskÀligt dröjsmÄl?.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.

PĂ„ nĂ„gra byggskolor i SkĂ„ne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande Ă„tgĂ€rd för att elever pĂ„ byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsĂ€ttas för mindre skador och verk i kroppen. DĂ„ skador inom byggbranschen Ă€r vĂ€ldigt vanligt.Morgongympan utförs vĂ€ldigt olika pĂ„ byggprogrammen i SkĂ„ne. LĂ€rarnas deltagande och utförandet pĂ„verkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket nĂ„gra av eleverna har fĂ„tt uppleva och verkar positiva till..

En studie om hur ohÀlsa,stress och utbrÀndhet pÄverkar individen i arbetslivet. studien avgrÀnsas pÄ hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet pÄverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag Àr 300 000 personer borta frÄn arbetet pÄ grund av sjukskrivning.

NÀr nÄgot lagval inte gjorts gÀllande köpeavtal vid auktionsförsÀljning av lösa saker Àr det lagen i det land dÀr auktionen Àger rum som ur svenskt perspektiv ska tillÀmpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillÀmplig lag betrÀffande internationella köp av lösa saker (IKL). DÀrmed krÀvs att internetauktioners fysiska plats faststÀlls, vilket leder till svÄrigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.PÄ omrÄdet finns Àven Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillÀmplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lÀmnar företrÀde för IKL. Rom I-förordningen har en bestÀmmelse lik den i IKL men med en vÀsentlig skillnad, nÀmligen att auktionsregleringen endast Àr tillÀmplig om en fysisk plats kan faststÀllas. I annat fall tillÀmpas först och frÀmst sÀljarens lag och det finns Àven möjlighet till avvikelse nÀr köpeavtalet har en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land Àn det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats Àr lÄngtifrÄn klart Àven om olika förslag till en sÄdan har framförts.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

De rÀttsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehÄller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppstÀller ett antal rekvisit som samtliga mÄste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och dÀrmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet Àr i lagens mening ett angrepp pÄ företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa bÄde straff- och skadestÄndsansvar.

Uppsatsen ska bidra till att öka förstĂ„elsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn pĂ„ att bĂ€ra slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen bestĂ„r av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus. Genom kvinnornas berĂ€ttelser visar det sig, Ă„ ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tĂ€nka sig att ta av sig slöjan för att fĂ„ ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, sĂ„ som att bli egna företagare, vilket visar pĂ„ kvinnornas aktiva aktörskap.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..