New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Information om fisk och miljö kommer frÄn mÄnga olika avsÀndare, via en mÀngd medier och uppfattas pÄ olika sÀtt av mottagaren. För kostchefer, som ofta Àr inblandade i upphandlingsarbetet, vÀljs livsmedel utifrÄn den information som nÄtt dem. AnvÀndandet av fisk- och miljöinformation pÄverkas emellertid av skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling. Det finns dock, enligt regeringens handlingsplan, utrymme i lagen för att stÀlla miljökrav pÄ exempelvis fisk. MiljöstyrningsrÄdet hjÀlper upphandlande myndigheter med just detta.

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ eller belysa hur nÄgra ungdomars framtidsdrömmar, för-vÀntningar, visioner och önskemÄl har infriats ? frÄn det att de slutade gymnasiesÀrskolan för ett eller tvÄ sedan till dags datum.? I vilken mÄn upplever de att drömmarna eller förvÀntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergÄngen frÄn skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen pÄ gymnasie-sÀrskolan har fungerat? Teori:Studien anvÀnder sig av fenomenologiska livsvÀrldsberÀttelser som tolkats utifrÄn ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesÀrskolan för ett respektive tvÄ Är sedan har intervjuats med hjÀlp av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete Àr olika, men en gemensam erfa-renhet Àr skolans bristfÀlliga information om en framtida arbetsplats. I det hÀr fallet steget frÄn praktikplats till ett arbete.

Syftet med denna studie var att studera Ă€ldre marksamfĂ€lligheter, med skog som huvudĂ€ndamĂ„l, utan ordnad förvaltning och deras övergĂ„ng till nyare lagstiftning angĂ„ende just förvaltning. Även avyttring av marksamfĂ€llighet har studerats i detta arbete.De metoder som anvĂ€nds i detta arbete Ă€r en studie om gĂ€llande rĂ€tt samt en intervjustudie. I studien om gĂ€llande rĂ€tt har lagstiftning, propositioner, LantmĂ€teriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick tvĂ„ förrĂ€ttningslantmĂ€tare och tvĂ„ delĂ€gare i samfĂ€llighet svara pĂ„ frĂ„gor.Studien av gĂ€llande rĂ€tt visar att samfĂ€lligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfĂ€lligheter, men för vissa samfĂ€lligheter Ă€r fortfarande den Ă€ldre bysamfĂ€llighetslagen tillĂ€mplig. Avyttring av samfĂ€llighet sker genom avstyckning och sammanlĂ€ggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrĂ€ttningslantmĂ€tarna stöter pĂ„ Ă€ldre skogssamfĂ€lligheter flera gĂ„nger Ă„rligen och att avyttring hanteras sĂ„ som studien av gĂ€llande rĂ€tt sĂ€ger.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

Med franchising avses en form av samverkan mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, dÀr franchisegivaren upplÄter Ät en eller flera franchisetagare rÀtten att mot ersÀttning sÀlja varor eller tjÀnster under ett visst namn eller ett visst kÀnnetecken som tillhandahÄlls av franchisegivaren. Det har förekommit (frÀmst i USA) flera fall dÀr mÀnniskor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar pÄ egna franchiseföretag. Detta har uppmÀrksammats av myndigheterna i USA och det infördes dÄ en speciell lagstiftning för att stÀrka franchisetagarens stÀllning. I Sverige finns i dagslÀget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingÄs med en potentiell franchisetagare. Denna lag trÀdde i kraft 2006 och bygger pÄ en av UNIDROIT upprÀttad modellag frÄn 2002.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstĂ„ hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för bĂ„de mentor och adept har jag i andra hand ocksĂ„ tittat pĂ„ de nĂ€raliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förstĂ„else för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man anvĂ€nder de olika begreppen pĂ„ ett mer konsekvent sĂ€tt.Anledningen till mitt val av problemomrĂ„de hĂ€nger samman med att jag uppfattar att mentorskap Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram dĂ€r syftet med programmen bl.a.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

Syftet Àr att undersöka hur anstÀllda pÄ Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus lÀggs pÄ aspekter som anses frÀmja respektive hindra lÀrande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgÄr frÄn ett handlingsteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande och begreppen lÀrandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lÀrande, inre och yttre motivation samt förÀndring anvÀnds för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med anvÀndandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anstÀllda inom organisationen.

Överingress:TĂ€nk att du Ă€r pĂ„ en skogspromenad, alla trĂ€d har smalastammar och Ă€r antingen gran eller tall. Kvittret och sĂ„ngenhar försvunnit eftersom hĂ€r inte finns nĂ„gra insekter förfĂ„glarna att Ă€ta. Den biologiska mĂ„ngfalden i Sverige Ă€rviktig för att vi ska mĂ„ bra. I dag bryter mĂ„nga skogsĂ€garemot lagen nĂ€r de avverkar skog och det pĂ„verkar denbiologiska mĂ„ngfalden negativt.NĂ€r valet nu stĂ„r mellan gamla trĂ€d och nya hus, i ettsamhĂ€lle med bostadsbrist, Ă€r prioriteringarna inte sjĂ€lvklara..

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.