Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka hur Älder relateras till ochpÄverkar en individs anstÀllningsbarhet utifrÄn tvÄ undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med Ätta respondenter dÀr hÀlften av respondenterna var Àldrearbetstagare och resterande var representanter frÄn fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÀr teorikÀrnan bestÄtt av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om Älderism,anstÀllningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om Àldre arbetstagare Àr idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebÀra att en individ vid en vissÄlder begrÀnsas eller tas ifrÄn rÀtten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmÄste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att stÀndigt utvecklas för attvara anstÀllningsbar pÄ dagens arbetsmarknad.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för vÀrderingar och förvÀntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvÄrar för ungdomarna att fÄ arbete. VÀrderingarna bland ungdomarna har pÄverkats av deras uppvÀxt och ett individualiserat tankesÀtt har utvecklats. Arbetet ska innebÀra mer Àn bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste pÄ en arbetsplats Àr bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att Ă€ven nĂ€ringsidkare kan anvĂ€nda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrĂ€ttslig snedvridning i förhĂ„llande till de nĂ€ringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sĂ„dana konsekvenser kan det Ă€ndock vara motiverat. DĂ€rför mĂ„ste dessa aspekter vĂ€gas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter sĂ„som nĂ€ringsidkarens skyddsvĂ€rde och effekter pĂ„ samhĂ€llet samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att fĂ„.

Inledning: Som svar pÄ de redovisningsskandaler som förekommit desenaste Ären sÄ tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ÀvenpÄverkat lÀnder runt om i vÀrlden som Àr noterade pÄ den amerikanskabörsen, dÀrav Àr Àven ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen Àr att ÄterstÀlla investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen frÄn företagen stÀmmer överensmed verkligheten. För att sÀkerstÀlla tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sÀtts interna kontroller upp i företagen som gör det lÀttare attupptÀcka fel och bedrÀgerier i god tid. Intern kontroll innebÀr att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begÄr ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlÀmnas till rÀttspsykiatrisk vÄrd istÀllet för fÀngelse enligt lagen för rÀttspsykiatrisk vÄrd (SFS 1991:1129). Inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden Àr sjuksköterskans uppgift att vÄrda patienten under frihetsberövning för att skydda samhÀllet frÄn patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvÄrda patienter under lagen av rÀttspsykiatrisk vÄrd.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rÀttspsykiatrisk vÄrd intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Huvudresultatet Àr temat omvÄrdnaden Àr nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhÀllet. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmÀnniska, Att fÄ patienten delaktig i vÄrden, MÄl och delmÄl mot Äteranpassning, Samtal som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Balansera vÄrda och vakta, och VÄrda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens mÀnniskovÀrde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet sÄvÀl som privatlivet. Den hÀr uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det pÄverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka vad det Àr som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkÀtundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet frÄn enkÀten har sedan analyserats och jÀmförts med tidigare forskning och teorier.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmÀssiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, Àven sÄdan som inte gÄr att validera. Allt lÀrande förÀndrar dÀrför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap Àr starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lÀrande medför förÀndringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bÀr med sig mellan olika sammanhang och situationer. OmvÀlvande livshÀndelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lÀrande.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

VÄrt intresse för medling vÀcktes andra terminen vid polisutbildningen i UmeÄ. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i UmeÄ och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott Àr ett möte mellan brottsoffer och gÀrningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förstÄelse för vad som hÀnt och varför. Medling bygger pÄ rÀttviseformen reparativ rÀttvisa och anvÀnds som ett komplement till det straffrÀttsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Studiens syfte var att fÄ en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers sjÀlvkÀnnedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer pÄverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var Àven att ta reda pÄ huruvida eleverna tÀnker pÄ gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som stÄr inför gymnasievalet. Resultatet visade pÄ brister gÀllande elevernas sjÀlvkÀnnedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna pÄvisar tankar om framtiden men för en del Àr det inte lika tydligt. Samtliga elever har pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkats av nÀrstÄende i samband med gymnasievalet.