Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Arbetsplatsmobbning har omfattande konsekvenser för individer i arbetslivet och samhället. Observatören har en viktig roll i arbetet mot mobbning, då dennes ingripande kan influera andra att göra detsamma. Denna studie undersökte om observatörens kön, locus of control och erfarenhet av observerad mobbning har en påverkan på intentionen att ingripa vid en mobbningssituation. Detta prövades utifrån sex hypoteser och frågeställningen hur relationen ser ut mellan ovangivna variabler i förhållandet till intentionen att ingripa vid mobbning. 165 individer i arbetslivet, varav 114 kvinnor, besvarade en enkät vilken innehöll Rotters The internal-external scale, en justerad Negative Acts Questionnaire-Revised och ett instrument inspirerat av Hektner och Swensons påstående om intentionen att ingripa.

Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola.Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att välja ett av två direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lägst pris. Tidigare studier visar på att många anser det lättare att gå efter direktivet om lägst pris då det ekonomiskt mest fördelaktiga måste motiveras utifrån flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sätta ett kvantitativt mervärde på krav för IT-systemet för att på så sätt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. Forskningsfrågan har studerats genom en dokumentstudie på Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som är uppdelad i fem separata upphandlingar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts.De två hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpningResultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

Då medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag är friskare och piggare i högre ålder har frågan om pensionsåldern åter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett längre arbetsliv. Då detta väckte många negativa reaktioner i media fångades vårt intresse för frågan, särskilt då den genomsnittliga pensionsåldern idag ligger på ca 63 år bland människor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 års ålder.Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre människor kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för äldre människor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna användas av arbetsgivare som är intresserade av att behålla sina äldre anställda samt bidra till vidare forskning runt åldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvärsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att äldre människor, under rätt förutsättningar, kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.