Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det Àr viktigt att tidigt förstÄ att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag kÀnns bortglömt, nÀmligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underlÀge pÄ mÄnga omrÄden, nÄgot som vi alla borde strÀva efter för att Àndra pÄ. Men det som glöms bort, Àr att mÀnnen pÄ andra omrÄden ligger i kraftfullt underlÀge gentemot kvinnor och dÀrmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehÄller Àven olika beskrivningar för att ge en klarare bild för lÀsaren avseende jÀmstÀlldhet och dess betydelse.

Köp mellan privatpersoner, civilköp, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Stor ovisshet rÄder dock om de krav köplagen stÀller pÄ privatpersoner. Lagtexten gör ingen skillnad pÄ nÀringsidkare och privatpersoner utan det Àr genom förarbeten, praxis och doktrin som dessa skillnader framtrÀder. Vi har genom anvÀndning av dessa kÀllor i detta arbete utrett hur köplagen fungerar pÄ köp mellan privatpersoner. JÀmförelser mellan 1905 Ärs köplag och 1990 Ärs köplag har visat pÄ stora skillnader i regleringen av civilköp och vi har diskuterat frÄgan om den senare lagen har utgjort en förbÀttring eller försÀmring.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

VÄld i arbetslivet har de senaste tio-femton Ären uppmÀrksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sÄgs ÀmnesomrÄdet som tÀmligen ointressant ur forskningssynpunkt, frÀmst eftersom vÄld i arbetslivet skiljer sig frÄn det traditionella ?gatuvÄldet?. I tidigare studier har man intervjuat vÄrdpersonal och restaurangpersonal dÀr resultaten tyder pÄ att personalen blir utsatt för vÄld, men att vÄldet ses som en del av arbetet.Denna studie bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av vÄld och hot i arbetslivet. Studiens syfte Àr att undersöka vad poliserna sjÀlva upplever som vÄld och hot samt om de anser att de mÄste tÄla en viss typ av vÄld eller hot i tjÀnsten.

Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Dagens situation för företagen innebÀr stÀndiga förÀndringar vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ deras anstÀllda. Arbetet för personal pÄ bemanningsföretag innehÄller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter pÄ ett bemanningsföretag. Resultatet frÄn en tematisk analys visade att krav som stÀlldes pÄ konsulterna var anstÀllningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Detta examensarbete gjordes för att fÄ en inblick i en överstyrmans arbete. MÄlet med examensarbetet var att fÄ en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhÄllande till lagen om vilotid för sjömÀn. Examensarbetet genomfördes med överstyrmÀn frÄn de tre tankrederierna Broström, Donsötank och TÀrntank. DÀr kontakt först togs med respektive landkontor för godkÀnnande. DÀrefter kontaktades överstyrmÀn och telefonintervjuer genomfördes under mars mÄnad.

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. (LOB) Àr förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB Àr förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB Àr förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ pass berusad att han inte Àr kapabel att ta hand om sig sjÀlv eller utgör en fara för sig sjÀlv eller annan.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi trÀffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vÄrt arbete, behöver vi dÀrför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstÄr. Det finns olika kategorier av distans, dÀr fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs sÀrskilt ledarskap. Detta Àr dock ett Ànnu tÀmligen outforskat Àmne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjÀlpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.

Ett högt ohÀlsotal i arbetslivet innebÀr stora kostnader för samhÀllet, arbetsgivare och Àven för de anstÀllda. Forskningen inom detta omrÄde har flyttat fokus frÄn att studera ohÀlsa till att istÀllet studera hÀlsa och vilka faktorer som befrÀmjar hÀlsa i arbetslivet, de sÄ kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrÀttvisa och personlighetsfaktorn work locus of control predicerar upplevd hÀlsa hos kollektivanstÀllda mÀn och kvinnor. Studien genomfördes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkÀt. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hÀlsa för mÀnnen och procedural rÀttvisa predicerar upplevd hÀlsa för kvinnorna.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö krÀver mycket av föraren. Föraren mÄste vara koncentrerad, uppmÀrksam och utvilad för att kunna observera och agera rÀtt i alla trafiksituationer. En svÄr och kÀnslig uppgift för polisen Àr nÀr de mÄste hindra en förare frÄn att fortsÀtta köra sitt fordon pÄ grund av att han eller hon ej anses lÀmplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismÀn och studier av gÀllande lagrum undersökt hur polisen i ett par lÀn hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av Äklagare eller polismyndighet grundas alltid pÄ den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har dÀrför ett stort ansvar.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..