Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade pÄ sin arbetsplats. För det mesta Àr det en överordnad som Àr förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas Àr att det innebÀr stora konsekvenser för hÀlsan, och det Àr inte ovanligt att de slÄs ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebÀr ocksÄ stora ekonomiska kostnader för organisationen dÀr den sker och för samhÀllet i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer Àven att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi Àr genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvÄrdssektorn, nÀrmare bestÀmt akutsjukvÄrd/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgÄngspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag pÄ en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling stÀlls inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger pÄ har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tÀnkas begrÀnsa eller möjliggöra en framgÄngsrik relationsmarknadsföringsstrategi.UtifrÄn de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förstÄelse för det studerade problemomrÄdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strÀvar efter att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i den mÄn det Àr möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, dÄ detta riskerar att resultera i juridiska pÄföljder.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka svÄrigheter eller möjligheter som de anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen upplever kring de hjÀlpmedel som finns tillgÀngliga för att fÄ ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vÄrt arbete tittat pÄ en specifik Arbetsförmedling dÀr de anstÀllda har olika yrkesomrÄden för att fÄ en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vÄrt empiriska material.Begreppen arbetsförmÄga och anstÀllningsbarhet Àr komplexa begrepp men det Àr ÀndÄ dessa som sÀtter grunden för om en person ska fÄ lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, Àr ett hjÀlpmedel som Arbetsförmedlingen anvÀnder sig av i arbetetmed att fÄ ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad fÄ ta del av de hjÀlpmedel som finns Àr det nödvÀndigt att den funktionshindrade erhÄller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Titel: PenningtvÀttslagen- Revisorers praktiska instÀllning till lagen FrÄn den 15 mars 2009, gÀller en ny penningtvÀttslag i Sverige. Lagen grundar sig pÄ EU:s tredje penningtvÀttsdirektiv som gÀller i alla EU-lÀnder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstÀnkta transaktioner anmÀlas till Finanspolisen. AffÀrsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jÀmföras med vad som Àr kÀnt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss pÄ nÄgot aktuellt och förÀndringarna i PenningtvÀttslagen kÀndes dÀrför intressanta.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att Äterge Àndringar som enligt regeringens förslag till Ny försÀkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsÀkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsÀkringslagen (KFL) men Àven av lagen om försÀkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillÀmplig i de fall dÄ KFL inte ger vÀgledning, bl.a. dÄ det gÀller tredje mans rÀtt enligt försÀkringsavtalet. FörsÀkringsrÀtten har varit föremÄl för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikrafttrÀdande Är 1981.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..