ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen.The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Den genomförda lagÀndringen vid Ärsskiftet 2006 om utökad anvÀndning av DNA tekniken har redan visat tendenser pÄ att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning pÄ personer som figurerar i en brottsutredning. Numera gÄr det Àven att ta DNA-prov pÄ icke misstÀnkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestÀmmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mÀngdbrotten.

Dagens situation för företagen innebÀr stÀndiga förÀndringar vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ deras anstÀllda. Arbetet för personal pÄ bemanningsföretag innehÄller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter pÄ ett bemanningsföretag. Resultatet frÄn en tematisk analys visade att krav som stÀlldes pÄ konsulterna var anstÀllningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

Uppsatsen Àmnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig Àven efter idrottskarriÀren. Vad kan alla de timmar de lagt ner I trÀningshallar, pÄ fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar Àven efter karriÀren? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt fÄ en bild av vad de utvecklat och förbÀttrat under sina idrottsÄr samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvÀrlden Äterkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan dÀrför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I bÄde idrotts- och arbetslivet och sedan vÀnt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som Äterkommer finns vinnarmentalitet, sjÀlvkÀnsla och lagsammanhÄllning men ocksÄ negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Studien syftar till att kartlÀgga vad den nya generationen, Àven kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig frÄn tidigare generationer finns ett behov att förstÄ vad som krÀvs för att attrahera och behÄlla denna unga arbetskraft. Organisationer stÄr inför stora pensionsavgÄngar och för att inte gÄ miste om vÀrdefull kompetens krÀvs alltmer frÄn organisationerna för att möta den nya generationens krav pÄ arbetet. UtifrÄn denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Generation Y vÀrdesÀtter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Den stressrelaterade ohÀlsan har ökat drastiskt pÄ senare Är. För att vÀnda denna trend Àr det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men Àven stÀrka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bÀttre hÀlsa och vÀlbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förstÄelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan frÀmja bÀttre hÀlsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares vÀlbefinnande. EnkÀtsvar frÄn anstÀllda pÄ ett revisionsbolag lÄg till grund för studien.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur grundskollÀrare ser pÄ sitt eget lÀrande i och genom arbetet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex grundskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn Ellströms teori om lÀrande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lÀrandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lÀrare lÀr sig genom interaktion med elever, förÀldrar och kollegor. Interaktionen med elever och förÀldrar bidrar till att de förvÀrvar kunskaper gÀllande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.