Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Uppsatsen syftar till att utreda hur den gällande rätten ser ut avseende förbudet mot köp av sexuell tjänst. Då lagen från olika håll har blivit kritiserad för att vara en symbollag och sakna effektivitet har det varit författarnas ambition att närmare undersöka syftet bakom lagen och hur rättstillämpningen fungerat i praktiken. Under arbetets gång har det framkommit att lagen främst anses skydda samhälleliga intressen, såsom bekämpandet av prostitution och den kringliggande kriminaliteten. För att en sexköpare ska dömas för köp av sexuell tjänst krävs att en tillfällig sexuell förbindelse ägt rum i utbyte mot ersättning. Den av rättspraxis fastslagna påföljden för enstaka köp av sexuell tjänst är 50 dagsböter, något som är jämförbart med påföljden för snatteri.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden är könssegregerad samt varför de flesta personer på ledande befattningar i Sverige är män. I bakgrunden presenteras två perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt. Därefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jämställdhet på dagens arbetsmarknad har de två perspektiven likhetsfeminism samt särartsfeminism använts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tänkarna menar att könssegregationen och männens dominans har historiska och kulturella orsaker, som än idag finns inbyggt i samhällssystemet.

Utlänningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirättslig. Sedermera har lagstiftningen fått ännu ett ändamål, nämligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL är tillämplig på envar, som inte är svensk medborgare och således även på statslösa. Den svenska UtlL vill dock så långt som möjligt tillförsäkra utlänningar en rätt att komma in i landet och vistas här. Lagen anger bl.a.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..